Imam Hassan(A) var den andra bland Shia Imamerna(A). Profeten Mohammad(S) hade en speciell kärlek till Imam Alis(A) äldsta son, Imam Hassan(A). Han föddes den 15:e av den heliga månaden Ramadan i staden Medina, år 3 e.H. Profeten(S) gav honom namnet ”Hassan”.
När han föddes, läste Profeten(S) upp azan (böneutrop) i Imam Hassans(A) högra öra och eqama (enskild böneutrop då man själv står inför bön) i hans vänstra. Han proklamerade sedan att hans första barnbarn kommer att stoppa blodutgjutelsen i hans Ummah.
Under hans livstid lade människorna märke till att Profeten(S) visade mycket kärlek till Imam Hassan(A). En gång befann sig Profeten(S) i sujud och förlängde denna sujud. När han sedan var färdig och fick frågan om varför han gjorde så, svarade han att Imam Hassan(A) lekte på hans axlar och att han inte ville förstöra den lilla barnets lek.
En arabisk beduin såg en gång Profeten(S) pussa Imam Hassan(A) och frågade honom varför han visade all denna kärlek till detta barn. ”Jag har över tio barn” sade beduinen, ”Och jag har inte pussat en enda av dem.” Profeten(S) svarade: ”Vad kan jag göra dig när ditt hjärta är som sten.” Genom sin kärlek för Imam Hassan(A), gav Profeten(S) ett praktiskt exempel för kärlek och vänlighet mot barn. Idag är det ännu viktigare att visa vänlighet och kärlek för barn för att kunna uppfostra dem i en stabil atmosfär, vilket i slutändan kommer att resultera i ett bättre samhälle. Imam Hossein(A) var inte mycket yngre än Imam Hassan(A) åldermässigt, men trots det hade han stor respekt för Imam Hassan(A) både i det privata och allmänna livet.
Imam Hassans(A) Imamat varade i 10 år. Den 21:e Ramadan år 40 e.H., predikade Imam Hassan(A) i moskén och annonserade ut sin faders martyrskap samt helt i enlighet med den Gudomliga Viljan även sitt ledarskap både som den temporära ledaren för det muslimska ummah och som den andra Imamen.
Hur som helst, människorna i Damaskus motsatte sig honom och accepterade Mu’awiyahs ledarskap, en person som var en hånfull fiende till Profeten Mohammad(S) och hans ättlingar. Mu’awiyah var produkten av de styrkor som för alltid utmärkte sig som fiender till Islam.
Han var också fader till den grymma tyrannen Yazid, som var ansvarig för slakten av Profetens(S) hushåll i Karbala. Mu’awiyah var en smart politiker som hade fått makt genom svek, lögner och bedrägeri såväl som svågerpolitik, vilket uppvisades av de tidigare kaliferna.
Nu när han hade erhållit makten, förde han en propaganda mot Imam Hassan(A) till en sådan grad att människorna förfördes av propagandan mot Profetens(S) rena hushåll. Imam Hassan(A) reste sig mot den Umayyaddynastin men förrådes av sina egna styrkor. Samtidigt var han tvungen att ta hand om problemen inom hans egen armé som fördes av en grupp kallad, Khawarij, vilken spred falsk propaganda och skapade tvivel hos människorna angående Ahl al-Baits(A) position.
Således var Imam Hassan(A) tvungen att acceptera en överenskommelse med Mu’awiyah för att rädda Islam. Om Imam Hassan(A) inte hade accepterat denna överenskommelse trots att den var föraktfull, hade den klara linjen mellan de som var ärliga och de som var svekfulla inte kunna urskiljas. Imam Hassans(A) och muslimernas blod skulle spillas i onödan. Således visade Imam Hassan(A) att Bani Umayyas version av Islam, bestod av tyranni och hade ingen relation till Profetens(S) sanna Islam. Imam Hassan(A) sade: ”Araberna var på min sida och hade gjort som jag ville, men för att göra Allah(SWT) nöjd och för att rädda Mohammads ättlingar så krävde jag inte kalifatet.”
Efter överenskommelsen bildade Mu’awiyah ett stort råd i Nakhlieh och Kufa och bjöd de olika familjernas överhuvud till ett möte. Mu’awiyah gick rakt på sak och sade: ”Människor! Ni bör veta att det religiösa samfundet efter Profetens(S) bortgång inte förespåddes av honom att ha några skillnader såvida inte en falsk grupp tog makten över sanningens efterföljare.” Mu’awiyah visste att han hade fördömt sig själv och förlorat sitt anseende.
Han sade sedan: ”Det är endast detta samfund som inte har stött på detta problem. Jag svär vid Gud att jag inte startade ett krig mot er för att ni skall be, fasta och göra vallfärden till Guds Hus och hjälpa de fattiga. Jag startade kriget endast för att styra över er.” Således erkände Mu’awiyah att han endast var intresserad av världsliga ting och inte hade något intresse för personlig andlighet och utveckling eller människornas andlighet och utveckling.
Han sade: ”Jag kommer inte att hålla min del av avtalet med Imam Hassan(A). Blodet som spilldes var i spillo och överenskommelsen är under mina fötter.” Mu’awiyah läste sedan upp en dikt mot Profeten(S), Imam Ali(A) och de heliga och ofelbara ättlingarna(A). Människorna som satt och lyssnade var fullkomligt paralyserade och insåg försenat att de hade begått ett stort misstag genom att stödja denna diktator.
Den onda planläggaren ’Amro-’as intalade Mu’awiyah att tillåta Imam Hassan(A) predika för att tysta ner den ökade oron bland åhörarna. Imam Hassan(A) höll ett tal där han förklarade misstagen som begåtts och betonade vikten och storheten av Profetens(S) ofelbara och heliga familj(A) som skulle förbli i all evighet. ”Jag känner er bättre än er själva och jag reflekterar bättre än er, och mina åsikter är bättre än era. Kom människor, gå inte emot vad jag beordrar er och följ mitt omdöme.”
O Människor! Ni bör veta att det finns intelligens och visdom i fromhet samt kyskhet, och att dårskap och ignorans leder till fördärv. Endast den som har Allah(SWT) i åtanke kan se sig själv som en intelligent person. Den som har drunknat i synder använder inte styrkan i sitt intellekt och med sin egen dårskap har han gjort sig själv olycklig och gett upp alla möjligheter.
Jag svär vid Gud om ni skulle leta både i öst och väst, så skulle ni inte hitta någon annan som mig eller min broder Imam Hossein(A) vars morfar är Profeten(S), och ni vet att Världarnas Herre vägledde och illuminerade mänskligheten genom ljuset i min morfars kunskap och storhet. Om det inte vore för Profeten(S) så skulle världen inte vara upplyst. Ni räddades från avvikelser och att gå om intet på grund av hans ansträngningar och genom honom fick ni kunskap mot er ignorans och Allah(SWT) gjorde er framstående på grund av honom. Ni var ett folk som inte hade något värde i samhället. Gud gav er storhet genom min morfar.
Mu’awiyah har tillskansat sig min obestridda rättighet och disputerar med mig angående plikten som jag fick av Gud och Hans Profet(S). Vilken orättvisa som har skett mot mänskligheten. Jag har kommit fram till att Islams öde ligger i att jag släcker denna splittringens eld och inte låter Mu’awiyah och hans kollegor styra över muslimerna för alltid. Låt mig nu brinna och utplånas istället för att förtryckare och förrädare styr över människorna i religionens namn. Men vi måste släcka splittringens och korruptionens eld för alltid. Jag såg intresse i att ändra ett varmt krig till ett kallt krig och således sattes speciella villkor för att fientligheterna skulle släckas.
I det avseendet ingick jag en överenskommelse med Mu’awiyah.
För er välgång och för att säkra Islams storhet såg jag att utgjutelse av blod vid det här tillfället inte skulle ha sin önskade effekt och ert blod skulle ha spillts i onödan …
Ni bör lära världen denna odödlighetens läxa. Denna handling från mig som beordrats av Gud är en prövning för er, som ni kommer dra nytta av i framtiden. Mu’awiyah har talat om för er att jag ser honom som en kvalificerad kalif och att jag själv inte är lämpad för denna post. Hur han ljuger! Vi, Profetens(S) Hushåll, är i enlighet med Gud och Profetens(S) ord de mest lämpade till att styra över människorna, som den Allsmäktige har hållit borta orenheten från, såsom det nämnts i Ayat al-Tathir (referens till den koraniska versen).
Men från det ögonblick som Profeten(S) återvände till Gud har vi varit föremål för orättvisa och förtryck, våra rättigheter har kontinuerligt beslagtagits, våra föremål och egendomar har blivit föremål för förtryckarnas begär, och det Profeten(S) lämnade för vår moder togs orättvist ifrån henne. Jag svär vid den Allsmäktige om människorna efter Profetens(S) bortgång hade gått till min far, de troendes mästare(A), och lytt ordern som Gud och Profeten(S) gav angående hans rätt att styra, då skulle himlarna ha skickat sina välsignelser och jorden skulle inte ha fråntagits fördelarna från det. Imam Hassan(A) gjorde några jämförelser med hans situation.
Han sade: ”Min nobla fader, drog sig också tillbaka och väntade på den rätta tillfället på grund av att han bad om människornas stöd men ingen besvarade hans kallelse trots att de gav honom stöd i början. Gud klandrade inte Aron(A) när människorna inte följde honom och när han drog sig tillbaka. På samma sätt som Profeten Mohammad(S) inte kunde med de icke troende i Quraysh och tog sin tillflykt till en grotta för att rädda sitt eget liv och Islams framtid.
Gud klandrade inte honom utan Han visade honom Sin Nåd. På samma sätt gjorde min far och jag när folket vände oss ryggen och blev olydiga så vi tvingades dra oss tillbaka för att rädda Islam, medan vi väntade på ett nytt tillfälle.”
Imam Hassan(A) sade sedan: ”Mu’awiyah! Du har inte tänkt på min far ordentligt. Du skall veta att jag är Hassan son till Ali och du är Mu’awiyah son till Sakhar.
Min mor var Fatima(A) och din mor var Hind. Min morfar var Guds Profet(S) och din morfar var Utbah. Min mormor var Khadijah(A) och din Fatilah. Må den av oss vars namn och identitet är lägst, och vars ursprung och stam är skamligast, och vars förgångna historia är mest syndig, och är en större icke troende och hycklare, att fråntas Guds Barmhärtighet och må Hans förbannelse vara över den.”
Imam Hassan(A) levde sitt liv och gick igenom motgångarna med tålamod. Han levde under en tid då den som prisade Profeten(S) och hans Hushåll(A) torterades på order av Mu’awiyah. Således blev Medina ett fängelse för Shia och Profetens(S) familj. Många vanliga människor följde Mu’awiyahs order på grund av rädsla eller likgiltighet. Det tyranniska styret baserat på fruktan hade inletts.
Alla rättigheter tillhörande Profetens(S) togs ifrån dem. De fördrevs. Men sanningens lysande ljus kunde inte släckas då den bars av Imam Hossein(A), den tredje Imamen som efterträdde Imam Hassan(A) och som följde sin broder i varje aspekt. Och hans tid kom.
Imam Hassan(A) sade följande om Imam Hossein(A): ”Jag vill introducera er till en vän. Enligt mig är han den mest lämpade av alla människor och det enda ting som fått plats i hans hjärta är att det existerande livet och denna värld är små i hans ögon. Han har inte underkastat sig sin mage och äter inte av vad han önskar sig.
Han är en man som har gjort sig av med ignoransen och han handlar inte förrän han noga övervägt för och nackdelar med det. Han klagar inte över sin situation och stoltserar inte över sina möjligheter. Han skryter inte med sina handlingar och genomför de plikter som är honom ålagda. När han får uppgifter så studerar han dem noga och antar sig det som han är mest lämplig att genomföra. Han yttrar sig inte om saker förrän det äger rum och händer.”