(enkel kärleksfullt, sida vid sida, mannen och kvinnans roll…)
Trots att Fatima Zahra(A) var Profetens(S) dotter, de troendes ledares fru och moder till Hassan och Hossein som utnämndes som mästarna bland Paradisets ungdomar av Profeten(S) levde hon ett normalt liv där hon städade, lagade mat, skötte gården och gjorde alla andra sysslor som hon ansvarade för i hushållet. Hennes personlighet skilde sig från många andra samtida kvinnors däri hon trots sin status levde ett simpelt liv och var nöjd med den enkla mat hon åt och de anspråkslösa kläder hon bar samt uthärdade svårigheterna tålmodigt – något som andra kvinnor ofta inte tolererade.
Hon sade till sin fader en gång, ”Jag svär vid Den som skickat dig som Profet att Ali och jag under fem års tid inte har haft mer än ett fårskinn som vi sover på om natten och våra kuddar är fyllda med hö.” (Källa: ’Awalim al-Zahra, s.264)
Den materiella välgången hade Imam Ali(A) och Fatima(A) istället ersatt med ömhet, kärlek och förståelse. Deras förhållande var det bästa möjliga; de blev aldrig arga eller irriterade på varandra och tjafsade aldrig. Tvärtom stöttade de varandra och lyfte varandras bördor. När den ene var bekymrad räckte det med ett ögonkast eller ett leende från den andre för att alla bekymmer skulle vara som bortblåsta.
Kort och gott förverkligade de innebörden av följande vers i den Heliga Koranen:
”Och till Hans under hör att Han har skapat hustrur åt er av er egen art, så att ni kan finna ro hos dem, och Han har låtit kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta ligger helt visst budskap till människor som tänker.” (Den heliga Koranen 30:21)