Tyvärr har dynastierna, så som Umayyaderna, Abbassiderna, ottomanerna i Turkiet och dagens wahhabier, som styrt under vad de kallar för islam, visat en mörk bild av Islam och banat vägen för andra att tillskriva detta Islam. Dessa administrationer, som bar titeln ”islamisk”, inte bara undvek att förlåta den skyldige, faktum är att de förtryckte de oskyldiga i deras fängelser under en brutal tortyr i deras mörka tyranniska styre.
Om denna sanna historien inte hade skildrat det perfekta uppträdandet hos den stora Profeten(S) och hans familj(A) som de sanna representanterna för Islam så hade det inte funnits något spår av Islam och den islamiska barmhärtigheten till hands.
Den stora Profetens(S) ofelbara hushåll gick genom all den tortyr i fängelser och andra blodiga incidenter för att bli tecken för framtidens folk och för att markeras som de främsta ledarna för den islamiska nationen under alla tider. I det avseendet är deras moraliska etik, deras barmhärtighet och förlåtelse av den skyldiga är ansedd vara en av de främsta punkterna som främjar denna heliga religion.
Imam Ridha(A) var likt sina förfäder entusiastisk för att förlåta vid alla tillfällen och visa barmhärtighet gentemot människor. Som till exempel:
Under Harun al-Rashids styre och efter Imam Kadhims(A) martyrskap fick vissa av kalifens styrkor under befälet av en brutal person som kallades för Jaloudi ordern om att attackera Bani Hashim distrikten i Medina och plundra egendomarna i husen.
Jaloudi tog ordern och gick in i Medina och attackerade husen, inkluderat huset som tillhörde Imam Kadhim(A) medan Imam Ridha(A) bodde där; de omringade huset. Imam Ridha(A), som var medveten om allt som hände, ledde kvinnorna och barnen i huset till ett rum och stod vid ingången till rummet själv. Jaloudi tilltalade Imamen(A) hårt och sade: ”Jag har beordrats av Amir al-Momenin Harun att gå in i det rummet utöver konfiskerandet av alla egendomar och detta kommer att ske.”
Imam Ridha(A) sade som svar: ”Vänta här och ha tålamod; jag lovar att jag kommer att ta med mig allt som dessa kvinnor äger oavsett om det är juveler, guld, värdefulla kläder eller något annat.” Men Jaloudi accepterade inte detta och insisterade på sitt beslut. Imam Ridha(A) insisterade också med att be honom honom vänta med löftet om att ta allt som egendomar kallas och föra det till honom tills Jaloudi slutligen gick med på det.
Imamen(A) gick in i rummet och beordrade kvinnorna att lägga fram allt de ägde av juveler eller andra smycken som de ägde, till och med deras sjalar med undantag för en tröja, till Jaloudi
Incidenten passerade fram till den dagen Imam Ridha(A) kom till Khurasan medan han var det så kallade ”arvinge” till Ma’moun, abbassiden. Ma’moun beordrade alla i sin hov att ge sin trohetsed till Imam Ridha(A). Alla accepterade med ett fåtal undantag däribland Jaloudi. Därför fängslades de allihopa för att de inte gav sin trohetsed till Imam Ridha(A).
Trots all den fientlighet och oanständighet som Jaloudi besatt såväl som hans vägran att acceptera Imamens(A) position, så förläts han barmhärtigt av Imam Ridha(A). Det som hände var att en dag efter att Jaloudi hade fängslats så besökte Ma’moun Imam Ridha(A) och berättade om hur han behandlat de inte hade gett honom trohetseden, inkluderat Jaloudi, sedan gav han order om att föra fram fångarna.
Imam Ridha(A) satt bredvid Ma’moun när han såg Jaloudi föras fram. Trots att Imamen(A) hade förolämpats av Jaloudi och oanständigt blivit plundrat och trots det faktum att han visste att den här personen visade sin fientlighet öppet så förlät han Jaloudi stort och barmhärtigt. Därför vände han sig mot Ma’moun och sade vänligt: ”Förlåt den här gamla mannen (Jaloudi) med min medling och frige honom.”
Ma’moun viskade: ”Det är personen som ofredade Profetens(S) döttrar och plundrade ditt hus.” Jaloudi trodde att Imam Ridha(A) bad Ma’moun att bestraffa honom på grund av hans motstånd mot Imamen(A). Därför bad han Ma’moun: ”För Guds skull och för min tjänstgöring under din far Harun, vänligen acceptera inte hans beslut om mig.”
När Ma’moun såg situationen så var han förbluffad över både Imamens(A) barmhärtighet och Jaloudis lastbarhet och han sade till Jaloudi: ”Jag svär vid Gud att jag inte kommer att gå han till viljes gällande dig.” Sedan bad han sin bödel att hugga av honom huvudet[1].
(Ovan är ett urval taget från ”The Role of Imam Ridha’s(PBUH) Leadership” av Ayatollah Mohammad Shirazi)
Fotnoter:
[1]. A’yaan al-Shi’a, vol. 1, s. 42