Versen om Abrar

Allah(SWT) har sagt i den heliga Koranen: ”Men de gudfruktiga skall tömma en bägare vin spetsat med kamfer från en källa där Guds tjänare släcker törsten och vars flöden aldrig sinar. Det är de som står fast vid sina löften och som bävar för den Dag då skräcken skall överskugga allt, de som ger den fattige, de faderlöse och fången att äta – oavsett deras eget behov och det pris de sätter på födan. Och de säger det är för Guds skull som vi ger er att äta och vi väntar ingen gengåva och inget tack från er…” (Koranen, 7:5-9)

Kommentatorer och återberättare av hadith säger att denna vers uppenbarades till Ahl al-Baits(A) ära.

Historien bakom varför denna vers uppenbarades sammanfattas nedan:

Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) blev en dag sjuka när de var mycket små. Profeten(S) och hans kompanjoner kom förbi deras hus och fick reda på att de små pojkarna blivit sjuka och bad därför Imam Ali(A) att fasta för Guds skull så att de skulle tillfriskna snabbare. Så fort pojkarna tillfrisknade bestämde Imam Ali(A) sig för att fasta under tre dagar. Fatima Zahra(A) och deras tjänarinna, Fizza, bestämde sig också för att fasta under tre dagar när Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) tillfrisknade.

Efter första dagens fasta lånade Imam Ali(A) pengar av någon för att köpa mat så att de kunde bryta fastan. Han köpte korngryn som Fatima Zahra(A) malde och av det bakade hon bröd. Precis när de skulle sätta sig ner och äta knackade en fattig man på deras dörr och sade att han var hungrig och inte hade något att äta. Alla i familjen gav sin mat till honom. Den fattige mannen gick därifrån och Fatima Zahra(A), Imam Ali(A), Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) gick till bädds med tom mage.

Dagen därpå fortsatte de deras fasta, och när det var dags att ännu en gång bryta fastan, knackade ett föräldralöst barn på dörren och sade att han var hungrig. De gav all sin mat till barnet, barnet gick därifrån och familjen gick ännu en gång till bädds på tom mage. Den tredje dagen av deras fasta var ännu hårdare då de inte ätit på två dagar. Vid skymningen och tidpunkten för brytandet av fastan tog Fatima Zahra(A) den resterande delen av korngrynen, malde den och bakade bröd av det. När de satte sig ner för att bryta fastan knackade en fånge på dörren och sade att han var hungrig. Ännu en gång gav de bort sin mat till den nödställde och gick till bädds hungriga.

Under den fjärde dagen besökte Profeten(S) dem, och såg att de var alla svaga av hunger. Han sade plågat: ”Människorna i Profetens hushåll svälter.”

Vid detta yttrande skickade Gud ängeln Gabriel för att förmedla följande verser till deras ära på grund av deras generositet och tålamod:

”Den dagen skall Gud skydda dem mot allt ont och skänka dem med kraft och glädje och belöna med en evigt grönskande lustgård och dräkter av silke för deras tålamod och uthållighet.” (Koranen, 76:11-13)