Ett tag hade passerat sedan kalifatet togs ifrån Imam Ali(A) och attacken på Fatima Zahras(A) hus vilket ledde till hennes allvarliga skador. Då hennes hälsa försämrades så kom några kvinnor i Medina för att besöka henne och sade: ”Kära dotter till Profeten Mohammad, hur spenderade du din natt i smärta och hur mår du nu?”
Fatima Zahra(A) prisade Allah(Swt) och skickade välsignelser över Profeten Mohammad(S) och i ett svar till damerna, så talade hon inte om hennes smärtor utan hon talade i en bister, ledsen och rörande ton:
”Vid Allah! Jag spenderade natten i att hata er värld, där jag räknade er män som fiender och hatade dem. Jag testade dem, distanserade dem och blev förargad av dem. Ve över dem! Hur gjorde de sig av med de starka bergen och grunden för profetskap och gudomligt ledarskap? (Hur försummade dem) uppenbarelsens område, platsen där ärkängel Gabriel uppenbarade sig, platsen för de som är medvetna om affärerna i både den här världen och i religionen?
”är inte detta det stora nederlaget?”(1)
Vilka synpunkter hade de på Ali?! Vid Allah! Det som besvärade dem med honom var hans skarpa svärd, hans likgiltighet inför döden i stridsfältet och hans styrka i striderna mot fienderna.
Sannerligen, vid Allah! (Om han hade varit kalif) så hade han väglett människorna vänligt och mjukt mot målet varje gång de gick vilse från sanningens väg eller motsatte sig logik. (Han skulle vägleda dem) på ett sätt som inte var skadligt. Varken hästen skulle bli svag eller ryttaren trött och utmattad.
Han skulle inte på något sätt dra nytta av världen utom för att släcka törsts på den törstiga och mätta den hungriga.
Och precis som Allah(Swt) har sagt: ”Om folken [som Vi förintade] hade trott [på Gud] och fruktat Honom, skulle Vi ha låtit himlens och jordens alla välsignelser komma dem till del, men de avvisade [budskapen] som lögn – och så straffade Vi dem med det som [följde av det onda som] de inte upphörde att begå.”(2)
”och det onda de hade gjort återföll på dem [själva]. Och de som nu begår orätt skall [också] drabbas av det onda de gör, och de kommer inte att kunna sätta sig upp emot [Gud]!”(3)
Kom nu och lyssna på de grundlösa argumenten hos de som tillskansade sig kalifatet; oavsett hur gammal du blir så kommer världen fortsätta att överraska dig! Om ni vill bli förvånade så bli förvånade över deras ord. Som jag önskar att jag visste vilka källor de baserade sina argument på. Vilka grunder baserade de sin tillit på? Och vad har de hållit fast vid?
Ve över dem! ”Vem är det då riktigast att följa? Den som visar vägen eller den som inte finner vägen om han inte får vägledning? Hur är det fatt med ert omdöme?”(4)
Var uppmärksamma! Vid mitt liv, kalifatets kamel har blivit befruktat. Vänta. Det kommer inte ta lång tid innan den föder sin kalv. Och då kommer ni att se vilken kalv detta är. Och då kommer ni att se istället för att få skålar med mjölk så kommer ni att mjölka den på färsk och giftigt blod.
”och den Dag då den Yttersta stunden närmar sig skall de som ville dra sanningen [i Våra budskap] i tvivelsmål vara förlorade.”(5)
Gå och var lyckliga över er värld, var nöjda med det men var också förberedda för ett test och bekymmersam plåga som kommer att falla över er. Var glada över era skarpa svärd och det korrupta styret hos de blodtörstiga inkräktarna och det anarkistiska kaos som kommer följa de förtryckande tyrannernas styre.
Ett styre som kommer göra sig av med era rikedomar och invadera ert folk! Ve över er! Hur räknar ni med att bli frälsta medan den bittra sanningen har blivit dolt för er och ni är omedvetna om de sanna händelserna?
”kan vi då tvinga er att godta det mot er vilja?”(6)
(Ett urval taget från ”al-Ihtijaj ’ala Alle Llejaj” av Sheikh Tabarsi)
Fotnoter:
1. Den heliga Koranen (39:15)
2. Den heliga Koranen (7:96)
3. Den heliga Koranen (39:51)
4. Den heliga Koranen (10:35)
5. Den heliga Koranen (45:27)
6. Den heliga Koranen (11:28)