Mahdawiyya finns i människans själsanlag

Hur tänker mänskligheten om framtiden? Är tron på Mahdawiyya en progressiv eller en reaktionär tro?  Har den sina rötter i djupet av människans själsläggning?
Följande exempel är en del av många mänskliga behov och trender där samtliga har en hänvisning till en enda sanning. Faktumet är att människor i enlighet med sin själsläggning eftersträvar det ideala samhället. Alla människor drömmer om att leva tillsammans i fred, i ett samhälle som grundas på etiska och rättvisa grunder. De söker ständigt efter en ledare, som genom skuggan av sitt ledarskap skulle avlägsna all förfallenhet från världen och vidare uppnå perfektion med hjälp av hans utmärkta ledning.


Beundran för Perfektion

Människans innersta dragning mot sökandet av fulländning leder henne till att kontinuerligt eftersträva en högre andlig status. Alla mänskliga strävanden som förs för att anskaffa kunskap, rikedom, makt, berömmelse samt insikt och lycka, härstammar från hennes naturliga sökande efter perfektionism. Will Durant, filosof [under 1900-talet, övers. anm.] säger:
”Benägenheten mot utopi och perfektion ligger i vårt blod och den lämnar inte oss ifred utom då vi blockeras från rörelse och utveckling.”

Tendens mot enighet

Mänsklig själsläggning har alltid åtagit sig kärlek och enhet. Som bevis kan man framhäva önskan om att alla människor under alla tider vill leva i tiden då världens frälsare återkommer och det mänskliga samhället får den högsta tänkbara graden av enighet och solidaritet. Exempelvis säger Mahatma Gandhi följande:
”Om denna värld inte någon gång blir en enad värld, har jag inte någon önskan att leva i den.”

Strävan mot rättvisa

Grymhetens fulhet samt rättvisans och jämlikhetens skönhet, är belagda i människans rena själsläggning. Mänsklighet, enligt sin natur, längtar ständigt efter tiden då rättvisa råder samt [där] förräderi och förtryck döms.  Men det nuvarande läget i världen siktar inte mot en ljusare framtid för sitt folk. I en artikel av den kände ryske författaren, Joseph Brodsky, som vann Nobelpriset i litteratur 1987, anger han sina förutsägelser gällande situationen i det kommande årtiondet av detta sekel som lyder enligt nedan:
”Under det kommande årtionde verkar det inte som om samhället kommer omvandlas till något annat än vad det är idag. Det bästa man kan hoppas på är att det kommer bli lite mindre orättvist än idag.”

Behov av trygghet

Behovet av att säkerställa fred samt ett bättre och långvarigt liv är inte endast ett av dem mänskliga själsanläggande behoven, utan det är av dem naturliga rättigheterna för varje varelse och i synnerhet varje människa.

Det enda hoppet

De rättfärdiga och intellektuella inom det mänskliga samhället letar efter ett sätt som förkunnar budskapet om en lovande och strålande framtid. De har försökt att föreställa sina önskningar om dem utopiska samhällena. Men tyvärr har alla, såsom FN, säkerhetsrådet, de internationella organisationerna och hundratals grupper och samlingar som påbörjade att bearbeta dessa tankar med sina goda och vettiga syften, misslyckats. De lyckades aldrig bota mänsklighetens sår och till slut kunde de inte åstadkomma säkerhet och fred.
Faktum är att trots misslyckandet med det ideala mänskliga samhället, från antikens dagar, var historien om uppkomsten av en frälsare i framtiden en grundlig princip, och mänskliga förfäder nämnde och påminde om det ständigt.

I grund och botten, är tron på futurism, d.v.s. tron på världens slutliga tid och uppkomsten av en frälsare, en tro som har godtagits som en sann princip i alla gudomliga religioner
Alla gudomliga religioner är eniga i denna fråga; att i dem sista perioderna av mänsklighetens historia, då världen är fylld av orättvisa, uppkommer den lovade som inrättar världens grunder efter rättvisa och vänskap samt baserar den på dyrkan och tillbedjan av Gud, Den Unike.
I och med att de gudomliga religionernas anhängare tror på att alla Guds löften alltid uppfylls, väntar de på den lovade räddaren. Med andra ord väntar de på den person som alla människors själsanlag eftertraktar, enligt det vi har gått igenom.