Imam Ali(A) klargjorde för Abu Bakr att han inte tänkte svära honom någon trohetsed som Ansar och Muhajirin hade gjort. Han var den förste muslimen, Profetens(S) bror och porten till kunskapens stad, han hade samma position till Profeten(S) som Aron(A) hade till Moses(A).
Profetens(S) farbror, al-Abbas, kom till Imam Ali(A), tog hans hand och sade till honom: ”Min brorson, ge mig din hand så att jag må svära trohet till dig och så att folk får se att Profetens farbror har svurit trohet till Allahs sändebuds kusin.” Imam Ali(A) frågade sin farbror: ”Vem mer önskar kalifatet?”[1]
Imam Ali(A) tvingas att svära trohet till Abu Bakr
Stammen Quraysh bestämde sig för att tvinga Imam Ali(A) att svära Abu Bakr trohetsed, de skickade några män efter honom i hopp om att tvinga fram medgivande från Imamens(A) sida. De omringade hans hus och förde honom med tvång till Abu Bakr, de krävde att han skulle svära Abu Bakr trohet.
Imam Ali(A) svarade: ”I frågan om kalifatet är jag värdigare det än vad du är. Jag svär inte trohet till dig, det är snarare du som ska svära trohet till mig. Du har använt släktskap som argumentation när du överlade med Ansar men du negligerar Ahl al-Bait som egentligen är närmast Profeten i släktskap och tar vår rätt med tvång. Förklarade inte du för Ansar att det var på grund av er släktskap med Mohammad som ni var mer värdig makten? Jag resonerar med dig om exakt samma argumentation som du använde mot Ansar då du tog makten. Vi är värdigast kalifatet då vi är närmast Profeten, levande som döda. Om ni kallar er, troende muslimer, handla rättvist mot oss; annars vållar ni er själva orätt samtidigt som ni är medvetna om det.”[2]
Omar bin Khattab kunde inte argumentera emot Imam Alis(A) slående ord varpå han svared: ”Du kommer inte att lämnas ifred förrän du svär trohet.”
Imam Ali(A) svarade: ”Du stödjer Abu Bakr idag så att du må dra fördel av det imorgon.”
Imam Ali(A) fortsatte: ”Jag accepterar varken er argumentation eller Abu Bakrs kalifat.”
Abu Bakr var rädd för att tappa kontroll över situationen och ställde Imam Ali(A) inför ett ultimatum: ”Om du inte vill svära mig trohet ska jag inte tvinga dig till det.”
Abu Ubaydah bin al-Jarrah sade svekfullt till Imamen(A): ”Kusin, du är fortfarande ung och dessa är de äldre männen från din stam. Du har inte samma erfarenhet och färdighet som dme. Jag kan endast se att Abu Bakr är mer kompetent och kunnig än vad du är i denna fråga. Svär honom trohet, och skulle det vara så att du lever länge nog kommer du att axla samma position som han.”
Dessa svekfulla ord sårade Imamen(A) djupt, han kunde inte hålla tyst längre, han vände sig till Muhajirin och sade: ”Muhajirins folk! Underskatta inte Mohammads auktoritet bland de troende. Vid Allah Muhajirins folk, Profetens hushåll är de värdigaste att efterfölja honom. Bland oss finns de som känner till sunnan (traditionerna), har kunskap om Koranen, är de utsattas beskyddare och de som tar hand om de troendes förehavanden. Vid Allah, han (Profeten) är från oss, följ oss och avvik inte från det rätta…”[3]
Folket låtsades inte höra på Imam Alis(A) ord. Med denna handling gick de tillbaka till den jahiliya (ignorans) som Profeten(S) hade lyckats rädda dem ifrån.
1. Attacken på Imam Alis(A) hus
Många historiker har nämnt attacken mot Imam Alis(S) och Fatima Zahras(A) hus, det hus som Profeten(S) ansåg vara heligt och som han hade stannat vid i sex månaders tid och sagt: ”Gud vill befria er, ni som står Profeten närmast, från all [jordisk] smuts och göra er renhet fullkomlig.” (33:33)
Omar bin Khattab och andra kompanjoner attackerade Profetens(S) hushålls hus och hotade att sätta eld på det. Nedan följer ett antal historikers redogörelser för denna händelse.
Al-Balathiri
Al-Balathiri har återberättat att: ”Abu Bakr sände folk för att kräva trohet från Imam Ali men Imam Ali vägrade att svära honom trohet. Omar kom till Fatimas hus med veke i handen. Fatima mötte honom vid dörren och sade: ’ Ska du sätta eld på min dörr?’ Omar svarade: ”Ja”.”
At-Tabari
Han har nämnt: ”Omar kom till Imam Alis hus, Talha, az-Zubayr och några män från Muhajirin var också närvarande när de hörde Omar säga: ’Vid Allah, jag kommer att störta huset över er om du inte kommer ut och svär trohetseden.’ Az-Zubayr gick ut med draget svärd men han snubblade till på vägen ut, han föll på marken och svärdet studsade ur hans hand. Omar och hans män hoppade på honom och tog tag i honom.”[4]
Ibn Abd Rabbih
Har återberättat: ”De personer som inte svor trohet till Abu Bakr var; az-Zubayr, Sa’d bin Ubadah och al-Abbas. Az-Zubayr och al-Abbas befann sig i Fatimas hus när Abu Bakr sände män till Imam Alis(A) hus. Abu Bakr hade sänt Omar för att kräva Imam Alis(A) löfte om lydnad, han sa till honom att använda våld om Imam Ali vägrade att acceptera. Omar närmade sig huset med en fackla i handen, Fatima mötte honom vid dörren och sade: ’O son till Khattab, har du kommit för att sätta eld på mitt hus?’ Omar svarade: ’Ja, eller så går ni med på det som hela nationen har gjort.’”[5]
Ibn Abil Hadeed
Han har återberättat: ”Omar närmade sig Fatimas hus med några män ur Ansar och Muhajirin och sade: ’Jag svär vid Honom som har Omars själ i sina händer att om inte ni kommer ut och svär Abu Bakr trohet kommer jag att sätta eld på huset.’”[6]
Ash-Shahristani
Ash-Shahristani har nämnt från an-Nidhan att Omar skrek: ”Sätt huset i brand med alla dess invånare i.” Imam Ali(A), Fatima Zahra(A) och deras två söner befann sig i huset.[7]
Kahhala
Omar Redha Kahhala har sagt: ”Abu Bakr förstod att det fanns ett antal män som inte hade svurit honom trohet, bland dessa fanns az-Zubayr, al-Abbas och Sa’d bin Ubadah. De var med Ali bin Abu Talib i Fatimas hus. De vägrade att komma ut. Omar bad om veke och sade: ’jag svär vid Honom som har Omars själ i sina händer att om ni inte kommer ut för att svära eden kommer jag att sätta eld på huset.’ Någon sade: ’O Abu Hafsa, Fatima är därinne.’ Han svarade: ’Det har ingen betydelse!’[8]
Al-Mas’oodi
Al-Mas’oodi har återberättat att efter Profetens(S) död gick al-Abbas till Imam Alis(A) hus. Imamen satt där med några av sina efterföljare. Abu Bakrs män kom till huset och satte den i brand, tvingade ut Imamen och klämde Profetens(S) dotter mellan dörren och väggen.[9]
I sin iver att styrka sin maktposition gick Abu Bakr och Qurayshs stammen till överdrift. De ignorerade betydelsen av det hus som de attackerade, det hus i vilket ängeln Gabriel kom med uppenbarelser. Motståndarna av sanningen gick emot Profetens(S) ord och sade: ”Ledarskap och profetskap ska inte samlas i ett hus.”
På grund av maktbegär försökte de sätta eld på Guds sändebuds dotters hus. De som hungrade efter makten visade inget bekymmer eller oro i sin ambition. Det har dock återberättats att vid sin död ångrade Abu Bakr sitt handlande mot Fatima Zahra(A), han sade: ”Jag ångrar inget som jag har gjort i denna värld förutom tre saker, ett av dem var mitt handlande mot Fatima i hennes hus.”[10] Vid ett annat tillfälle sa han: ”Jag ångrar endast tre saker i mitt liv, ett av dem är att jag inte lämnade Fatima i fred och att jag inte borde ha närmat mig hennes hus.”[11]