Ghadirs betydelse för Koranen

Medborgarna i det Islamiska samhället ser religionen som den främsta principen i deras liv och tror att det inte skulle finnas någon mening med livet om det inte fanns någon religion. De anser att den enda källan till ära och lycka i världen och i nästa värld är religionen och att ha en relation med Gud. En muslim försöker att leda sitt liv på religionens stig och alla hans försök är att implementera Guds regler i sitt liv.

Genom att hänvisa till den heliga Koranen stöter vi på fall där vissa verser inte är tydliga för läsaren och vissa gånger är dem oprecisa och ospecificerade. Utan tvekan är många av dem verserna i Koranen om Islams regler ospecificerade och generella och ingen kan förstå deras betydelse utan någon extern hjälp. Till exempel följande: ”Förrätta bönen” [den heliga Koranen 2:43] är ospecificerad. Detta betyder att ingen kan begripa detaljerna för hur man förrättar bönen, dess villkor, tiderna för bönen, vilka handlingar som gör den ogiltig osv., själv bara genom att hänvisa till denna vers.

På samma sätt är versen: ”Vallfärden till denna Helgedom är en plikt gentemot Gud för var och en som har möjlighet att genomföra den” [den heliga Koranen 3:97] är också ospecificerad. Ingen kan begripa betydelsen av Hajj och dess ritualer som inkluderar hundratals regler vid Miqat, Ihram, Tawaf (vandringen kring Ka’ba), lägret vid Arafat, Mash’ar och Mina. Allah(SWT) har bestämt att den heliga Koranen skall vara ospecificerad och naturligtvis bör dess tolkare vara vid sidavn av den eftersom ospecifika regler inte är effektiva och användbara om inte dess tolkare är bredvid.

När vi nu förstått att tolkaren måste vara vid sidan av den heliga Koranen som en förtydligande av dess specificerande är det uppenbart att den personen bör vara medveten om alla dess sanningar och själv vara felfri. Under Profeten Mohammads(S) tid var han den som tolkade den heliga Koranen. Gud talade till Profeten(S) och sade: ”Och för dig har Vi uppenbarat Koranen för att du skall klargöra för människorna allt som sänts till dem [av vägledning och visdom]” [den heliga Koranen 16:44]. Den heliga Koranen är för alla människor och den har uppenbarats för deras vägledning; dock behöver människorna Profetens(S) förklaring för att förstå Koranens ospecificerade regler. Om den heliga Koranen var tydlig för alla så att det inte skulle finnas något behov av en tolkare, skulle uttalandet ”du skall klargöra för människorna” vara överflödig och Gud skulle inte heller säga: ”Fråga dem som går efter [de tidigare uppenbarelserna], om ni inte vet det” [den heliga Koranen 16:43].

Detta innebär att den heliga Koranen har sina egna experter och muslimerna bör vända sig till dem för att förstå dess betydelse. Experten (ahl) i den heliga Koranen och dess tydliggörare är Profeten Mohammad(S) enligt uttalandet ”klargör för människorna”.

Enligt historiens vittnesmål och frekventa (Mutawattir) återberättelser som accepterats av alla muslimer är Eid al-Ghadir en dag då Profeten(S), som tog med sig den heliga Koranen och var dess tydliggörare, introducerade Imam Ali ibn Abu Talib(A) som muslimernas mästare och ledare.
[al-Mustadrak ala al-Sahihain, Hakim Neishaboori, vol. 9, sektionen om “Amir al-mo’menin , Ali ibn Abu Talibs dygder, hadith Nr. 4553, Ihtijaj Tabarsi, vol. 1, s. 60]

Muslimerna brukade hänvisa till Profeten(S) som deras mästare och religiösa ledare för att förstå koncepten i den heliga Koranens verser under hans livstid och därför uppmanades de att vända sig till den som han introducerade för att få förståelse för verser i den heliga Koranen efter hans bortgång.

Islams historia och Islamiska återberättelser är fulla av tillfällen då Imam Ali(A) förklarade och förtydligade de gudomliga verserna i den heliga Koranen. Därför är ett av Ghadirs resultat definierandet av Imam Ali(A) som tydliggörare av den heliga Koranen efter Profeten(S) och nödvändigheten av att vända sig till honom för att lösa tvetydigheter i samband med den heliga Koranen. Hur gör vi nu för att lösa dessa tvetydigheter?

(Ovanstående är ett urval från boken ”Ghadir, the Proof for the Mastership of Amir al-M’minin Ali” av Ayatollah Seyyed Mohammad Dia’Abadi.)