(hennes igenkännande, accepterande och efterföljande av haqq, hennes kamp för haqq som slutligen ledde till hennes shahadat (martyrskap)…)
Fatima(A) brann för rättvisa och kämpade för de förtrycktas rättigheter. Hon brukade ackompanjera sin far(S) till vissa av krigen. En historiker skriver exempelvis:
”När Profeten(S) skadades under Uhud-kriget hämtade Ali vatten från al-Mihras (en vattenkälla i området) med hjälp av sin sköld för att skölja såret, men blödningen upphörde inte.” Fatima(A) tog nu rollen som en sjuksköterska. ”Fatima kom, visade honom först medlidande och tröst, kramade honom, grät och sedan brände palmträ och placerade dess aska på såret så blödningen stoppade.” (Källa: Al-Nihayah, Ibn al-Atheer, vol. 5, s. 259.
Al-Kamel fil Tareekh, vol. 1, s. 554; Sahih Muslim, vol. 3, s. 1416)
När det kom till samhällsfrågor var Fatima(A) en slipad politiker som tog ställningstaganden genom hennes ord, tal och aktiviteter. Hon var en stark försvarare av Imam Alis(A) rätt som Profetens(S) utvalda efterträdare till sådana grader att det slutligen kostade henne livet. När Ansars (Profetens(S) följeslagare i Medina som hade tagit emot emigranterna från Mecka) fruar hälsade på henne under hennes sista sjukdom och frågade henne om hennes smärta och svaghet svarade hon, ”Jag är på väg att lämna livet medan jag hatar era män!” (Källa: Dela’il al-Zahra, s. 87)
Varför? För att de inte stödde sanningen trots att de kände till den, för att de inte tog ställning med Imam Ali(A) som representerade sanningen. Fatima(A) tog inte stark ställning för Ali(A) för att det var hennes make, hon tog det för att han var hennes Imam, hennes ledare och Profetens(S) utvalde efterträdare – för att i Profetens(S) ord ”sanningen är med Ali och Ali är med sanningen”, för Ali(A) skulle ha grundat ett samhälle baserat på rättvisa där de förtrycktas rättigheter respekterades.
Likaså när Fatima(A) hälsade på Ansars hus bibehöll hon samma ståndaktighet i sin åsikt. Enligt vissa återberättelser brukade hon gå hem till olika muslimer, särskilt Ansar, tillsammans med Imam Ali(A), och pratade med dem om Imam Alis(A) rätt och hans kvalificering som den rättmätiga kalifen. De brukade svara, ”Hade din make och kusin kommit till oss före Abu Bakr skulle vi aldrig ha valt någon annan!”. Imam Ali(A) brukade då svara, ”Vill ni att jag skulle lämna Profeten(S) obegravd i hans hus och komma ut och tjafsa med folk om hans styre?!” Och Fatima(A) brukade säga, ”Abu al-Hassan (Ali) kunde inte ha gjort annorlunda och de gjorde vad Allah kommer att döma dem för och återlämna från dem!” (Källa: Al-Imamah wal Siyasah, s. 12)