Om vi tänker oss att vi har en rak väg framför oss och att om vi går spikrakt så kommer vi nå vårt önskade mål. Målet är Guds närhet och just en bön om att gå på den raka vägen är något som vi upprepar minst 10 gånger per dag i vår bön.
” Vägled oss på den raka vägen” (1:6)
Men flera gånger per dag, per timma, per minut eller per sekund så avviker vi från denna väg som för oss närmare vår herre. Det blåser en vind som får oss att tappa balansen. Vi kanske begår en synd, gör ett ”dumt” val, slösar vår tid, säger något vi inte ska, tänker något vi inte ska eller inte ägnar tiden till Guds hågkomst. Ja, det händer oss dagligen att vi avviker…
Detta är något som vi alla har känt. Vad blir vår uppgift då vi avviker? Vad är det vi ber för varje dag? Jo, att ändra om koordinaterna, att ändra om vår kurs så att vi hamnar på den raka vägen igen.
Ibland lyckas vi och ibland inte. Ibland är vi medvetna om att vi avvikit och ibland inte. Detta beror på vilka synder vi begår; detta beror på vad vårt hjärta är fyllt av. För ju mer synder vi har, ju mer vårt hjärta är längre ifrån vår Herre, desto tyngre kommer det att bli att lyfta upp oss och ändra om från vår avvikande väg…