Att lägga märke till, att lära känna och veta vem Den väntande Imamen(AJ) är, samt en tro på honom(AJ), är viktigast av allt. Detta, för under de föregående Imamernas(A) tid fanns det vissa som var vid deras sida, men som inte kunde dra nytta av det då de brast i ma’rifa (kunskap) och tro. Vissa kunde till och med gå emot dem vid vissa tillfällen. Till följd därav är det viktigt att veta vad vi skall göra för att kunna lära känna vår Imam(AJ) samt kunna kommunicera med honom(AJ). Härnäst skall vi beröra de allra viktigaste uppförandena:
1. Ansträngning
2. Kärlek och tillgivenhet till honom(AJ)
Med ansträngning menas rädsla för Gud och att bevara andan. Det innebär att lyda Gud fullständigt och fullfölja Hans order. Sammanfattningsvis går det ut på att uträtta det obligatoriska (wajib) och avstå från det otillåtna (haram). Dock har kyskheten sina nivåer och om människan lyckas uppnå alla dess steg kommer man att erhålla en stor lycka och till slut nå den nivån där Gud säger:
”O min tjänare, lyd Mig så får du en ställning som Mig. Jag lever och dör aldrig, och Jag kommer heller inte låta dig dö. Jag behöver ingens hjälp. Du kommer heller inte att vara i behov av någons hjälp. Allt Jag vill går i uppfyllelse och Jag gör så att du får en ställning där allt du önskar går i uppfyllelse.”
För att kunna uppnå denna nivå, måste man utöver att fullfölja de obligatoriska handlingarna samt avstå från de otillåtna handlingarna, även utföra de rekommenderade handlingarna samt avstå från tvivelaktiga handlingar. Kyskhet medför ljus och närhet till Imam Mahdi(AJ). I Toqi’ Sharif säger Imam(AJ) till Sheikh Mofid:
”… därmed skall varje person av er handla i enlighet med vad som för er närmare oss, samt avstå från vad som leder till vår motvilja och ilska. Därmed är det sant att vår återkomst är plötslig, under en tid då uppriktig ånger inte hjälper. Må Gud vägleda er med Sin dolda inspiration och bevara er i Sin barmhärtighets skugga.”
I och med det, såsom Imamen(AJ) förklarar, är det enda som hindrar oss från att komma nära honom(AJ), våra odugliga handlingar och synder, vilka i sin tur gör vår kära Imam(AJ) ledsen.
Således är den egentliga orsaken för slöjan mellan oss och honom(AJ) vårt inre. Olydnad till Allah(SWT) medför att människans hjärta töms från Ahl al-Baits(A) kärlek och ett kroppsligt, samt själsligt avstånd till Imam Mahdi(AJ) skapas.
I Tashrif Ali bin Ibrahim bin Mahziyar, har Imamen(AJ) återigen anmärkt detta, där Mahsiyars son återberättar att han efter mycket tillbedjan åkte till Mecka för att träffa den helige mästaren. Under en natt framför Ka’bas dörr ser han en vacker och helig person som efter sin hälsning och presentation av sig själv, berättar att han har för avsikt att ta Mahziyars son till Imamen(AJ). Därefter frågade han Mahziyars son: ”Vad begär du, O Abu al-Hassan?” Mahziyars son svarade: ”Den Imam(AJ) som är tillbakadragen och dold från världen.” Han svarade: ”Han(AJ) varken döljer sig eller är täckt från er, utan det är era synder och dåliga gärningar som täcker och döljer honom(AJ) från er syn.”
fter en del förberedelser tar denna person Mahziyars son till Imamen(AJ). Han(AJ) riktar sig till Mahziyars son i en del av sitt tal och säger: ”O Abu al-Hassan, jag har väntat på dig dag och natt. Vad är orsaken till din försening?” Mahziyars son svarade: ”O min mästare, hittills hade jag inte hittat någon som visade mig vägen.” Imamen(AJ) sade: ”Fann du ingen som kunde hjälpa dig hitta vägen hit?!” Därefter tryckte han(AJ) med sina heliga fingrar på marken och sade: ”Men ni har ju ökat på era ägodelar, ni har försvagat de troendes förvåning och bland er har ni brutit era släktskapsband, så vad finns det för ursäkt kvar för er?”
Till följd av detta är den viktigaste faktorn för närmandet av Imamens(AJ) återkomst och borttagandet av hindren som medför avstånd, kyskhet, avhållsamhet och avståndstagandet från vad som är otillåtet samt utförandet av de obligatoriska handlingarna.
Den andra faktorn, som redan har poängterats, för att kunna närma sig Imamen(AJ), är kärlek till honom(AJ) och erhållandet av en inre tillgivenhet till den helige Mästarens(AJ) ställning inom sig en nödvändighet. I en hadith angående den hjärtliga relationen mellan de felfria Imamerna(A) och deras följeslagare (shia), har följande nämnts:
Återberättaren frågar: ”Ber ni för mig?” Imam Ridha(A) svarade: ”Tror du något annat än detta?” Återberättaren svarade: ”Nej!” och Mästaren(A) berättade: ”Om du vill veta hur pass mycket min kärlek till dig är och vilken ställning du har för mig, borde du observera ditt eget hjärta och se hur pass mycket jag betyder för dig och hur pass mycket du tänker på mig vid utförandet av dina handlingar?”
Det är en allmän regelmässig sak att hur pass nära man än är till en person och hur mycket man än älskar denne, avgör hur pass mycket personen själv älskar en tillbaka. Av denna anledning säger Imamen(A) i hadithen att man skall se på sig själv och överväga sin egen kärlek till honom för att veta om hans kärlek, och lika mycket som man själv tänker på Imamen(AJ) tänker han också på en.
Ibland händer det att tillgivenhet och kärlek, går utöver en vanlig vänskap på ett sätt att man tycker mer om den älskade, den omtyckte, än sig själv. Man är då inte villig att ”byta bort” denna person med någon annan eller något annat i denna värld. Man offrar sitt eget liv för personen och utan några frågeställningar lyder denne. På så vis utökar man på sin tillgivenhet och kärlek så pass mycket att det blir obeskrivbar. När denna sort av relation väcks mellan den älskade och den omtyckte, och en själv, kan inget hindra eller stå emot kärleken och relationen. Å andra sidan, när den omtyckte får se och uppleva denna tillgivenhet, delar denne samma känslor gentemot en själv. Man vill att sin älskade skall finnas och stanna vid sin sida för evigt så att ens tillgivenhet och kärlek bevaras för alltid. Detsamma gäller beträffande kärleken till Imamen(AJ) och ens relation till honom(AJ). Ju mer kunskap och förståelse man har till Imamen(AJ) desto uppriktigare kärlek och uppoffring har man till honom(AJ).
Dock finns det andra sätt att visa sin kärlek och tillgivenhet till Imamen(AJ), och nedan följer några av de viktigaste kriterierna för detta:
1. Kunskap (ma’rifa) och kännedom om de fjorton ljusen och särskilt den Väntade(AJ).
2. Att under alla tillfällen tänka på Imamen(AJ).
3. Att sprida Imamens(AJ) namn bland folket.
4. Att räkna Imamen(AJ) värdig.
5. Att vara sorgsen och fälla tårar för hans(AJ) fördoldhet och avskildhet.
6. Be dag och natt och under bönetiden för hans(AJ) snara återkomst. I Tofiq Sharif står det: ”Be väldigt mycket för påskyndandet av återkomsten för det är detta som medför hjälp.”
7. Att skänka belöningen för ens egen tillbedjan till Imamen(AJ).
8. Recitera Koranen, fullfölja det som står i Koranen och skänka belöningen för reciteringen som en present till den helige Mästaren(AJ).
9. Uppmärksamma sig på att läsa ziyarat Ashura, ziyarat Jame’ Kabir samt läsa nattbönen, då regelbunden recitation av dessa i sig medför betydligt många andra goda resultat.
10. Att recitera de åkallelser som är speciella i hans(AJ) namn och för hans(AJ) återkomst.
11. Att ge av sina ägodelar och skänka sadaqa (allmosa) för hans(AJ) hälsa och snara återkomst.
12. Sörja hans(AJ) förfader, Imam Hosseins(A) martyrskap och hans(AJ) faster Seyyeda Zeynabs(A) kamp.
13. Tycka om de goda, lojala shiiterna och de som känner riktig tillgivenhet för Imamen(AJ), samt respektera dem.
14. Hjälpa Imamens(AJ) shiiter samt lösa den Väntades(AJ) vänners problem.
Vi får inte glömma att närheten och kontakten med vår Mästare(AJ) ibland kan ske utöver träffar, utan kan inkluderas i drömmar, hjärtliga kontakter, etc.
O min Herre och Gud, ge mig förståelse för kärleken av min Mästare(AJ) och möjlighet att kunna träffa honom(AJ), samt inkludera oss bland hans(AJ) uppriktiga soldater och vänner.
Amin, O Världarnas Herre!