Att förstå Koranen analytiskt

I detta kapitel skall vi göra en översikt över Koranens innehåll. Om vi skulle taga upp allt som Koranen handlar om ämne för ämne, skulle vi förstås behöva omkring tvåhundra kilo papper. Så vi skall först tala om det allmänna innehållet och sedan om några enskildheter.

Koranen behandlar mängder av ämnen, och större vikt har lagts vid en del ämnen än vid andra. Bland de frågor som behandlas i Koranen är Gud och Guds förhållande till tillvaron. Vi måste se efter hur Koranen presenterar Gud för oss. Presenterar den Honom filosofiskt eller gnostiskt? Har den samma form som andra religiösa skrifter som Torah eller Bibeln, eller den form sådana skrifter tar i Indien? Eller företer den en helt egen stil på. Detta viktiga ämnesområde?

En annan viktig fråga som behandlas i Koranen är tillvaron. Vi måste undersöka hur Koranen betraktar tillvaron.
Håller den skapelsens världsliga tillvaro för en själlös lek eller menar den att tillvaron har något värde?
Anser den tillvarons strömmningar vara baserade på en logisk kedja av principer och lagar, eller anser den dem vara tillfälliga, så att ingenting som sker är orsak till eller följd av något annat?

Bland de allmänna frågorna som Tages upp i Koranen finns den om vem människan är. Koranens inställning till människan måste analyseras. Talar Koranen med optimism om människan, eller är den pessimistisk angående henne? Räknar den henne som obetydlig eller håller den henne i respekt och ära?

En annan fråga är den om det mänskliga samhället. Tillerkänner Koranen det mänskliga samhället en egen personlighet eller räknar den bara den enskilda individens personlighet? Anser Koranen samhällena ha egna former av liv, död, utveckling och tillbakagång, eller gäller detta bara enskilda individer? Härpå följer frågan om historien. Hur ställer sig Koranen till historien? Vilka anser Koranen de faktorer vara som påverkar historien, och i vilken utsträckning hör individen till dessa faktorer?

Många andra frågor kommer fram i Koranen, bland dem även Koranens syn på sig själv. Där finns också frågan om Profeten och hur Koranen presenterar honom. En annan sak är hur Koranen beskriver den troende, vilka egenskaper hos honom den beskriver, och så vidare. Dessutom har vart och ett av dessa allmänna ämnen sina egna speciella underavdelningar. När vi diskuterar människan måste vi till exempel följa resonemanget fram till mänsklig etik. Och när vi diskuterar samhället måste vi tala om mellan- mänskliga förhållanden, sociala skillnader och klasser, amr bil-ma’ruf Wa nahyan al-munkar4 och så vidare.