Quraysh ville hämnas sina döda i slaget vid Badr. De samlade därför en stor styrka (700 beväpnade män, 3000 soldater på kameler, ett kavalleri med 200 män och ett kompani fotsoldater) för att anfalla muslimerna. Slaget utkämpades vid Uhud (5 km från Medina) den 7 Shawwal år 3 e. H.
Hind, Abu Sufyans hustru, anlitade en slav vid namn Washi och befallde honom att döda antingen Profeten(S), Imam Ali(A) eller Hamza(RA) (Profetens(S) farbror) för att hämnas sin fars och sin brors död vid Badr. Under slaget lyckades Washi på avstånd med ett spjut träffa Hamza(RA) som dog av slaget. Men för Hind var denna hämnd inte tillräcklig utan hon stympade även hans kropp och åt hans lever.
Soldaterna från Mecka gjorde stora förluster och började i ett skede att retirera. Muslimerna, som trodde att kriget redan var vunnet, skyndade sig för att börja samla ihop krigsbytet. Bågskyttarna, som stod vakt uppe vid berget, lämnade då också sina poster, trots att de hade fått tydliga order från Profeten(S) och uppmanats att inte lämna sina poster vad som än hände.
En av dem icke troende, Khalid bin Walid, såg nu en öppning i berget bakom muslimerna. Han samlade ihop några av sina män och anföll muslimerna bakifrån. I förvirringen hördes ett rop att Profeten(S) hade dödats. Detta skapade ännu större förvirring bland muslimerna och ledde till att många flydde och tog sin tillflykt till berget.
”GUD höll sannerligen Sitt löfte till er, då ni med Hans vilja var nära att i grund slå [era fiender], till dess modet svek er och ni blev oense om innebörden av den order [ni hade fått] och bröt mot den, då Han redan hade låtit [segern] hägra för er syn. Det fanns de bland er som inte hade annat än denna världens [goda] för ögonen och det fanns de som såg mot evigheten. Därefter lät Han er dra er undan [fienden] för att sätta er på prov. Men Han har nu utplånat er synd – ja, Guds nåd flödar över de troende.” [den heliga koranen, 3:152]
Imam Ali(A) fortsatte att försvara Profeten(S). Då hördes en röst från himlen, som sade: ”Det finns ingen ung man utom Ali, och inget svärd utom Zulfikar”
70 muslimer föll som martyr efter slaget vid Uhud. Trots att segern var inom räckhåll för muslimerna, led de ett svårt nederlag. Nederlaget var början till stora svårigheter för muslimerna, medan det blev en uppmuntran för judarna och de andra stammarna, som var bosatta utanför Medina, att anfalla muslimerna.