Det var länge sedan det regnade i byn. Folket bestämde sig för att recitera en specifik åkallan för regn. De tog sig till byns lärd och bad honom att bestämma en specifik tidpunkt för reciteringen. Den lärde sade: ”Återvänd till era hem och samlas imorgon barfota utanför byn.” Folket återvände till sina hem och dagen efter, vid den bestämda tidpunkten, samlades dem utanför byn i väntan på att recitera åkallan. Den lärde, som var på plats, tittade på samlingen och uppmärksammades av en liten pojke som hade tagit med sig en paraply. När han såg den lille pojken lämnade han samlingen och vände sig om för att återvända till sitt hem. Folket blev chockade och stoppade honom och frågade: ”Varför ska du inte recitera åkallan för?” Han svarade: ”Eftersom bland alla er är det endast den där lille pojken med paraplyn som har riktig tillit till Gud. Han har kommit hit och har en fullständig tillit om att Gud kommer höra på våra böner, således tagit med sig en paraply. Samma tillit ser jag inte hos någon annan bland er.”
Hur mycket tillit har vi till Gud egentligen?