Ibrahim Adham berättar följande: ”Jag var på resande fot i öknen med en karavan. Jag bestämde mig för att göra en kort utflykt själv och separerade därför från karavanen. Sedan stötte jag plötsligt på en pojke som var gående. Jag sade SobhanAllah! Vad gör en pojke gående i en öken likt denna?! Jag närmade mig honom och hälsade och pojken svarade.
Jag frågade: ”Vart är du på väg?”
Han sade: ”Till Skaparens hus.”
Jag sade till honom: ”Men käre pojk, du är för ung; att bege sig till Skaparens hus är varken obligatoriskt eller del av Sunnah för dig.”
Han sade: ”O gamle man. Har du inte sett någon vara yngre mig och dö?”
Jag frågade: ”Var är dina tillgångar och din häst?”
Han svarade: ”Min proviant är fromhet, min häst är mina fötter och mitt mål är min Herre.”
Jag sade: ”Jag ser ingen mat hos dig.”
Han sade: ”O gamle man, är det lämpligt att ta med sig sin mat när någon skickar en inbjudan till dig?
Jag sade: ”Nej.”
Han sade: ”Den som har kallat på mig kommer att tillfredsställa mig.
Jag sade: ”Kom och rid med mig för att inte missa Hajj.”
Han sade: ”Min plikt är att försöka och att nå målet ligger i Hans händer. Har du inte hört: ”Men dem som strävar och kämpar för Vår sak skall Vi sannerligen leda på de vägar som för till Oss. Gud är alltid med dem som gör det goda och det rätta. ”(1)
Han säger att det plötsligt dök upp en ung och vacker person med en fin vit klädesplagg medan han funderade, som omfamnade pojken och hälsade på honom. Jag gick mot ungdomen och frågade: ”Vid Gud som har skapat dig så vacker, tala om för mig vem den här pojken är?” Han svarade: ”Känner du inte honom? Det är Ali Ibn Hossein Ibn Ali Ibn Abi Talib(A).”
Sedan lämnade jag ungdomen och gick bort till pojken och frågade: ”Jag svär vid dina förfäder, vem är denna ungdom?”
Han sade: ”Känner du inte honom? Det är min bror Khidr(2) som besöker oss och hälsar på oss.”
Jag frågade: ”Vid dina förfäders rätt, tala om för mig hur du reser i denna öken utan någon proviant eller ranson?”
Han svarade: ”Jag reser med fyra tillgångar.”
Jag sade: ”Vad är dessa?”
Han sade: ”Jag betraktar hela den här vidsträckta världen som Herrens rike och jag betraktar alla skapelser som hans tjänare och deras livsuppehälle är hos Honom; Jag förstår att varje orsak och livsföda är i Hans händer och jag ser Hans vilja genomföras över hela världen.”(3)
Jag erkände: ”O Zain al-Abedin, vilken fin tillgång du har. Med denna tillgång kan du passera genom stigarna i nästa värld och uppenbarligen kan du passera de världsliga stigarna också!(4)
(Ovan är ett urval från ”Guiders of the Path of Light – The Life of Imam Sajjad (PBUH)” av Ayatollah Mohammad Taqi al-Mudaressi)
Fotnoter:
1. Den heliga Koranen 29:69
2. Khidr(A) är en av de gudomliga profeterna och företrädare som var samtida med Profeten Moses(A) också; han är omnämnd i den heliga Koranen med titeln: ”den rättfärdige tjänaren”. I en återberättelse från Imam Ridha(A) så nämns följande: ”Khidr(A) drack från ungdomens eviga flod; han kommer att leva tills återuppståndelsens horn tjuter. Han besöker oss och hälsar på oss. Allah har beordrat honom att ta bort ensamheten hos vår Qaem (Imam Mahdi(AJ)) och omvända hans ensamhet till sällskap. (Kamal al-Din, vol 2, .s 390)
3. Förlitan på Allah(Swt) (Tawakkul) har olika nivåer; vad som demonstrerats av Imam Sajjad(A) i detta avseende är definitivt bland de högsta nivåerna.
4.Manaqib ibn Shahr Aashub, vol. 3, s. 280