قَالَ رَسُولُ اللٌّهِ : اَلْـمَهْدِيُّ طَاوُوْسُ أَهْلِ الْجَنَّةِ
Profeten(S) sade: ”al-Mahdi är påfågeln av Paradisets folk.”
(Bihar al-Anwar, vol. 51, s. 105)
Ayatollah Wahid Khorasani(HA) kommentar till denna hadith är att Paradiset är höjdpunkten av all skönhet och perfektion, och Imam Mahdi(AJ) är höjdpunkternas höjdpunkt, och perfektionens perfektion…
Frågan är: Förtjänar inte en sådan perfekt ledare så fulländade efterföljare som möjligt? Är det inte dags för oss att lyfta oss från vårt maskstadium, nergrävda i jordsliga ting, och anstränga oss och förvandlas till vackra flygande fjärilar som passar att synas i hans närvaro?
Att minnas honom varje Ashura, varje fredag, ja varje dag, varje andetag! Hågkomsten av det levande ger liv och av det döda ger död. Och hur mycket av vår tankeverksamhet går till att minnas det levande, och hur mycket går till det döda?! Och ändå undrar vi och förstår inte varför vi inte känner oss levande?!