Anas ibn Malik tjänade Profeten(S) under många år. I själva verket var Anas i Profetens(S) tjänst ända fram till hans död. Han kände därför mycket väl till Profetens(S) vanor. Under fastemånaden brukade Profeten(S) bryta fastan med mjölk och lite bröd. Före gryningen brukade han också äta samma enkla mat innan han påbörjade dagens fasta.*
En dag när Profeten(S) hade fastat gjorde Anas som vanligt i ordning lite mjölk och bröd till honom och väntade på att han skulle komma och bryta fastan. Men Profeten(S) uteblev. Anas trodde att Profeten(S) kanske hade blivit bjuden till någon, så han åt upp maten själv och gick till sängs. När Profeten(S) så småningom kom hem tillsammans med en vän frågade Anas om han redan hade ätit. Profeten(S) svarade, att han varit tvungen att uträtta ett viktigt ärende och därför inte kunnat bryta fastan. Anas kände sig mycket skamsen. Det fanns ingenting att erbjuda, om Profeten(S) frågade efter mat. Anas ville be om ursäkt, men Profeten(S) såg genast att Anas tvekade så han förblev tyst och gick till sängs hungrig.
Anas brukade säga: “Guds Sändebud nämnde aldrig denna händelse under hela sin livstid.”