En grupp av historiker såsom al-Tabari och Ibnal-Athir har återberättat följande:
”Egentligen skickade Mu’awiyah ett tomt papper till Imam Hassan(A). Längst ner på papperet, fanns hans stämpel. Sedan skrev Mu’awiyah följande till Imam Hassan(A): ’På detta papper, vars nederkant jag stämplat, kan du fastställa vad du vill, för det kommer att gälla för dig.’” [1]
Historikerna återberättade dock inte hadithen fullständigt, för de nämnde inte något om vad Imam Hassan(A) skrev på Mu’awiyahs papper. Vi har studerat de olika referenserna men inte funnit de fullständiga villkoren från Imam Hassan(A), förutom enskilda stycken. Återberättarna har erkänt att dessa stycken är delar ur det fullständiga ämnet. Enbart en återberättare har återgivit en text med en början och ett slut. Han har hävdat att denna text är det fullständiga fredsavtalet. Dock har flera andra rapporter förkastat många detaljer i denna text. Värt att nämna, är att dessa rapporter är bättre i Asnad (kedjan av återberättare) och fler till antalet än denna referens.
För att bli bekant med innehållet av fredsavtalet, har vi rätt att bli tillfredsställda, om vi nu önskade tillfredsställelse, med återberättelsen om det tomma pappret (al-Sahifa al Bayda), såsom de tidigare återberättarna blev. Detta är på grund av att de återberättat det hela väldigt kortfattat. Således var de nöjda med sammanfattningen, snarare än detaljerna. Detta berodde på att förlikningen skulle ske enligt följande regel: ”Du kan fastställa vad du vill, för det kommer att gälla för dig.” Detta betyder att Imam Hassan(A) fyllde bladet, som var stämplat i nederkanten, med diverse villkor som han önskade, nämligen sådana villkor som gynnade honom, hans familj, hans shia (följeslagare) eller hans mål. Således hade detta blad inget annat än dessa villkor.
Om det nu vore möjligt, att i nutid, lära känna dessa villkor i detalj, vet vi åtminstone att de låg i Imam Hassans(A) intresse. Det var i alla fall något som var säkert, då Imam Hassan(A) tilläts att fritt teckna dessa villkor.
Tyvärr har vi inte funnit vad Imam Hassan(A) skrev på detta tomma blad. Därför är det nödvändigt för oss att samla in de separata delarna från olika böcker för att således kunna återge den mest korrekta och mest innehållsrika typen av rapporter angående detta fredsavtal. Vi har fördelat detta formulär i ett antal punkter och lagt till varje fras till dess punkt för att således komma närmare verkligheten.
Formuläret av fredsavtalet som de båda parterna skrev under lyder enligt följande:
Punkt ett:
Överlämnandet av befogenhet till Mu’awiyah, förutsatt att han skulle agera i enlighet med Guds bok, Profetens(S) sunnah, [2] och Sire (uppförandet) av de ”rättfärdiga” kaliferna. [3]
Punkt två:
Befogenheten skulle gå till Imam Hassan(A) efter honom. [4] Om en olycka drabbar honom, skulle befogenheten övergå till hans broder Imam Hossein(A). [5] Mu’awiyah har ingen rätt att överlämna denna post till någon. [6]
Punkt tre:
Mu’awiyah skulle lämna bruket att fördöma Imam Ali(A) och utövandet att fördöma honom i Qunut under bön. [7] Dessutom skulle han inte nämna Imam Alis(A) namn annat än på ett värdigt sätt. [8]
Punkt fyra:
Mu’awiyah skulle utesluta det som fanns i Kufas stadskassa, vilket var fem miljoner (dirhams). Överlämnandet av befogenheten inkluderade alltså inte det (dvs. summan av pengar). Mu’awiyah skulle skicka en miljon dirham till Imam Hossein(A) årligen, och han skulle prioritera Bani Hashim gällande donationer och gåvor framför Bani Abd Shams. Dessutom skulle han fördela en miljon (dirhams) bland sönerna till de som stred på Imam Alis(A) sida och blev martyrer vid Jamal och Siffin slagen, och spendera dessa pengar från Dar Abjard skatterna. [9]
Punkt fem:
Folket skulle känna sig säkra var de än befinner sig på Guds jord; i Sham (Syrien), Irak, Hijaz, Jemen, etc. Dessutom skall han skydda de svarta och de röda. Mu’awiyah skulle tolerera deras felsteg, och inte förfölja någon på grund av deras förflutna, och inte heller straffa irakierna för deras fientlighet. [10] Imam Alis(A) följeslagare skulle garanteras säkerhet vart de än befinner sig, och Mu’awiyah skulle inte utsätta någon av Imam Alis(A) shia för någon form av ondska. De skulle garanteras säkerheten för sina liv, sin egendom, sina fruar och barn. Inte heller skulle han förfölja dem för någon specifik sak, eller utsätta dem för olyckor. Dessutom skulle han ge dem deras rättigheter. [11]
Han fick inte, öppet eller i hemlighet, planera något ont som skulle drabba Imam Hassan(A) eller hans broder Imam Hossein(A), och inte heller någon av Profetens(S) familj. Inte heller fick han skrämma dem i något land av länderna. [12]
Dessa var de huvudpunkter som lades fram i fredsavtalet.
Ibn Qutayba al-Dinawari sade: ”Sedan skrev Abd Allah ibn Amir (dvs. Mu’awiyahs budbärare som sändes ut till Imam Hassan(A)) till Mu’awiyah alla de villkor som Imam Hassan(A) föreskrivit för honom. Således skrev Mu’awiyah ned allt detta i sin egen handskrift och stämplade detta med sitt sigill, bekräftade dem (dvs. villkoren) genom specifika avtal och kraftiga eder, och lät samtliga syriska ledare vittna till detta. Sedan lämnade han över de till Abd Allah ibn Amir för att skicka dem till Imam Hassan(A).” [13]
Även andra historiker utöver Ibn Qutayba al-Dinawari har nämnt detta avtal som Mu’awiyah skrev i slutet av fredsavtalet. Samtidigt gav Mu’awiyah ett löfte till Gud att fullfölja Imam Hassans(A) villkor.
Detta formulär lyder följande: ”Angående detta, är Mu’awiyah ibn Abu Sufyan förpliktigad att fullfölja löftet till Gud, Hans löfte, vad Gud förpliktade Sina skapelser att följa, och vad Gud har beviljat från Sig själv.” [14]
Detta inträffade år 41 e.H. enligt de mest autentiska källorna.
Källförteckning:
[1] Al-Tabari, Ta’rikh, vol. 6, sid. 93. Ibn al-Athir, al-Kamil fi al-Ta’rikh, vol. 3, sid. 162.[2] Ibn Abil Hadid, Sharh Nahjol Balagha, vol. 4, sid. 6.
[3] Ibn Aqil, al-Nasa’ih al-Kafiya, sid. 156. Al-Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 10, sid. 115.
[4] Al-Sayuf, Ta’rikh al-Khulafa’, sid. 194. Ibn Kathir, al-Bidaya wa al-Nahaya, vol. 8, sid. 41. Ahmad Shahab al-Din al-Asqalani, al-Isaba fi Tamiiz al-Sahaba, vol. 2, sid. 12-13. Ibn Qutayba al-Dinawari, al-Imama wa al-Siyasa, sid. 150. Farid Wajdi, Da’irat al-Ma’arif al-Islamiya, vol. 3, sid. 443.
[5] Ibn al-Muhanna, Umdat al-Talib, sid. 52.
[6] Ibn Abil Hadid, Sharh Nahjol Balagha, vol. 4, sid. 8. Al-Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 10, sid. 115. Ibn al-Sabbagh, al-Fus al Muhimma.
[7] Muhsin al-Amin al-Amili, A’yan al-Shi’a, vol. 4, sid. 43.
[8] Abu al-Faraj al-Isfahani, Maqatil al-Talibiyyin, sid. 26. Ibn Abil Hadid, Sharh Nahjol Balagha, vol. 4, sid. 15.
Andra, utöver dessa två författare har sagt: ”Sannerligen, bad Imam Hassan(A) Mu’awiyah att inte förbanna Imam Ali(A). Dock höll inte Mu’awiyah med honom om att sluta förbanna honom, och gick med på att Imam Ali(A) inte skulle förbannas i hans (Mu’awiyahs) närvaro.” Ibn al-Athir sade: ”Sedan bröt Mu’awiyah mot detta också.”
[9] Ibn Qutayba al-Dinawari, al-Imama wa al-Siyasa, sid. 200. Al-Tabari, Ta’rikh, vol. 6, sid. 92. Ibn Babawayh, Ilal al-Sharaiya, sid. 81. Ibn Kathir, al-Bidaya wa al-Nihaya, vol. 8, sid. 14.
Dar Abjard är en stad vid gränstrakterna av Ahwaz i Iran.
[10] Abu al-Faraj al-Isfahani, Maqata al-Talibiyyin, sid. 26. Ibn Abil Hadid, Sharh Nahjol Balagha, vol. 4, sid. 15. Al-Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 10, sid. 101 och 115. Ibn Qutayba al-Dinawari, al-Imama wa al Siyasa, sid. 200.
Vi har citerat varje paragraf i brev efter brev från dess källa.
[11] Al-Tabari, Ta’rikh, vol. 6, sid. 97. Ibn al-Aft, al-Kamil fi al-Ta’rikh, vol. 3, sid. 166. Abu al-Faraj al-Isfahani, Maqatil al-Talibiyyin, sid. 26. Ibn Abil Hadid, Sharh Nahjol Balagha, vol. 4, sid. 15. Al-Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 10, sid. 115. Mohammad b. Ali b. Babawayh, Ilal al-Sharaiya, sid. 81. Mohammad b. Aqil, al-Nasa’ih al-Kafiya, sid. 115.
[12] Al-Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 10, sid. 115.
Mohammad b. Aqil, al-Nasa’ih al-Kufiya, sid. 156.
[13] Ibn Qutayba al-Dinawari, al-Imama wa al-Siyasa, sid. 200.
[14] Al-Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 10, sid. 115. [Utdrag ur boken Sulh al-Hasan, skriven av: Shaykh Radi Aal-Yasin, kapitel 16 – Fredsavtalet.]– fredsavtalet.]