Märk: De fjorton utan synd, Ma’somin, omfattar profeten(S), Fatimah(A) och de tolv Imamerna(A).
Profeten Mohammad(S)
Profeten Mohammad(S) föddes år 570 e. Kr., dvs. år 53 f.H. Hans far var Abdullah som tillhörde Haschemiternas ätt, som härstammade från profeten (Ibrahim) Abraham(A). Hans mor Amena(RA) var av Quraysh stam. Fadern dog sex månader före hans födelse, modern dog när han var sex år gammal. Hans togs om hand av sin farfar Abdul Muttaleb som också avled när Profeten(S) var åtta år. Då tog sig hans farbror Abu Taleb an honom. Denne var far till Imam Ali(A).
Vid tjugofem års ålder ingick han äktenskap med Khadijah(A), som då var fyrtio år gammal. Khadijah(A) var känd som den rikaste och mest aktade kvinnan i Mecka. Khadijah(A) dog när Profeten(S) var femtio år gammal. Efter hennes död gifte han om sig med en kvinna som hette Sauda. Hans yngsta hustru var Aisha, dotter till Abu Bakr, och hon kom sedermera att strida mot Imam Ali(A) i slaget vid Djamal, när Imam Ali(A) var muslimernas Kalif.
Vid fyrtio års ålder började han predika som “Guds sändebud”. Khadijah(A)och Imam Ali(A) var de två som först omfattade hans budskap. “Det finns ingen Gud utom Allah, och Mohammad är Allahs sändebud”.
Sedan utkämpade muslimerna en följd av krig mot de otrogna. Profeten(S) dog i Medina, sextiotre år gammal, år 11 e.H.
Den Helige Profetens Lära
Profeten Mohammad(S) var den störste reformatorn för mänskligheten. Hans lära kom att utgöra ett rättesnöre för varje sida av människolivet.
“Under de tio år”, skriver Amir Ali, “som Profeten Mohammad(S) ledde Islams samvälde, genomgick det arabiska folkets karaktär en stor förändring. Genom att utse delegater till de olika stammarna och städerna, med makt att besluta i såväl inre som yttre stridigheter, avskaffades den urgamla seden med släktfejder och nytt liv gavs åt handel och kommers. Livsstil och klädskick genomgick en stor förändring, särskilt bland kvinnor. Hedendomens hänsynslösa frigjordhet övergavs, och sederna blev förfinade, nästan högtidliga. Hasardspel och dryckenskap förbjöds. Tidigare fanns inget skydd för privata livet, men nu blev det vanligt att kvinnorna fick privata bostäder.”
En betydelsefull tes som Profeten(S) förkunnade är att “en människas storhet ligger i hur storsint hon handlar och inte i hennes rikedom eller materiella överlägsenhet”.
Märk: Efter Hijrah (e.H) räknas efter Profetens(S) utvandring från Mecka till Medina år 622
Eid milad an-Nabi: Eid milad an-Nabi firar Profetens(S) födelsedag.
Eid mubahala: Eid mubahala firas den 24:e Thul-Hijja, dvs. fjorton dagar efter Eid Qorban och sex dagar före månaden Moharram.
År 9 e.H. ingicks en överenskommelse om Mobahila med de kristna ledare som ansåg att Jesus(A) var Guds son, dvs. bägge parterna – muslimer och kristna – skulle på en viss tid och en viss plats nedkalla Allahs(SWT) förbannelse över dem som ljuger. Som Koranen säger:
“Säg, kom låt oss kalla våra söner och edra söner, våra kvinnor och edra kvinnor, våra själar och edra själar och så nedkalla Allahs förbannelse över dem som ljuger”. [Den heliga Koranen, 3:6]
I enlighet med detta bud tog Profeten(S) med sig Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) som sina söner, Fatimah Zahra(A) som sin dotter och sina kvinnor och Imam Ali(A) som representant för Profetens(S) själ (nafs).
När de kristna munkarna såg dessa fem (pandjtan) ändrade de sig och kapitulerade utan strid.
Märk: Denna händelse anger betydelsen av “pandjtan”, de utvalda fem. som var Profeten Mohammads(S) allra närmaste.
Fatima Zahra(A)
Fatima(A), Profetens(S) dotter, föddes i Mecka under den första tiden av Profetens(S) kall, år 8 f.H (före Hijrah). Hennes mor var Khadijah(A). För sin godhets skull kom hon att kallas az-Zahra, “Det Fagra Ljuset”.
Hon gifte sig med Imam Ali(A). Hon gav livet åt två söner och två döttrar. Hon erkändes som “alla kvinnors ledare”.
Hennes barn Imam Hassan(A), Imam Hossein(A), Seyyeda Zaynab(A) och ‘Umm Kulthum(A) kom att senare spela en avgörande roll i Islams historia.
Fatimas(A) efterkommande kallas Seyyeder. Dessa är med andra ord Profeten Mohammads(A), Imam Alis(A) och Fatimas(A) ättlingar i rakt nedstigande.
Fatima och Fadak
Följande händelse inträffade redan några månader efter Profetens(S) död. Fadak hette en jordegendom som tillhört Profeten Muhammad(S) och som tilldelades till Fatima(A) som hennes arv av honom själv. Så här beskrivs händelsen i “Encyclopedia Brittanica” (13e uppl. vol. 17 sid. 408) under rubriken “Mahomet”:
“Strax efter erövringen av Khaibar erlade en del trakter tributer, innan de blivit anfallna och besegrade. Främst bland dessa var Fadak. Deras land betraktades av Mahomet som hans privata egendom, men efter hans död undandrogs den från hans arvingar av Abu Bakr med stöd av en tes som sade att Profeten(S) inte lämnade något arv, vilket enligt Fatimas(A) uppfattning var i strid mot Koranens bud.”
Att lantegendomen Fadak skulle ha konfiskerats av regeringen från Fatima(A) trots Fatimas(A) starka stöd av Imam Ali(A), Imam Hassan(A), Imam Hossein(A) och andra belyses också av Haddith nr. 1389 i kapitlet Kitab ul Maghazi, andra volymen av Bukharis “Sahih” som säger att ”Fatima efter denna händelse inte längre talade med Kalifen”
Fatima(A) dog år 11 e.H., nittiofem dagar efter Profetens(S) död (eller sex månader enligt några historiker).
Imam Ali(A) – den förste Imamen
Imam Ali(A) föddes i Mecka den 13:e Rajab år 23 f.H., dvs. 600 e.Kr., vid Guds Hus, Ka’ba. Hans mor var Fatima binte Asad och hans far var Abu Talib(A). Han var kusin till Profeten(S) och en av de första att bekänna sin tro på Allah(SWT) och Profeten(S). Imam Ali(A) erkände inte bara Profeten Mohammads(S) anspråk på att vara Guds sändebud, utan lovade också att bistå Profeten(S) på alla tänkbara sätt. Profetens(S) ställning i förhållande till Imam Ali(A eller dennes efterkommande är mycket högre.
Eid milad Imam Ali(A)
Eid milad Imam Ali(A) firas på hans födelsedag. Under Profetens(S) livstid kämpade Imam Ali(A) i alla islams strider, slagen vid Badr, Ohod, Khandaq och Khaibar. Efter Profetens(S) död deltog Imam Ali(A) inte i någon strid under de tre första Kalifernas tid, 24 år och nio månader. Han stred åter i slagen vid Jamal, Nahrwan och Siffin sedan han blev Kalif, mellan sitt 57:e och 62:a år.
Han införde ett markbeskattningssystem som skyddade rätten åt jordens brukare. Han är den arabiska grammatikens fader. Hans berömda bok, som samlades och sammanställdes senare och grundas på hans predikan och brev är en av historiens största urkunder i fråga om visdom, känd som “Nahjul Balagha.” Han var även en av sin tids berömda poeter.
Han var gift med profetens yngsta dotter Fatima(A). Efter hennes död tog han sig andra hustrur. Imam Ali(A) var en personifiering av kunskap, mod, rättrådighet och äkta fromhet.
Han mördades i Kufa, i närheten av Najaf, medan han utförde sajdah (prostration på bönematta) under morgonbönen i moskén, vid 62 års ålder år 661 e. Kr. eller 40 e. H. Imam Ali(A) ligger begraven i Najaf i Irak.
Eid Ghadir
Eid Ghadir firas den 18:e Thil-Hijja, dvs. åtta dagar efter Eid Qorban. När Profeten(S) återvände från sin sista Hajj fick han på den dagen vid en plats som kallas Ghadir i närheten av Medina följande uppenbarelse från Gud: “O, Allahs apostel, förkunna det som ålagts dig av din Herre, och om du icke gör det skall du icke ha framfört Hans budskap” (Surah Al-Ma’idah, 5:67). Profeten(S) visade detta på Imam Ali(A) för alla dem som var närvarande där genom att lyfta upp Imam Ali(A)s arm och tillkännagav följande: ”För den jag är mästare (världslig och andlig vägvisar) över, är Ali(A) hans mästare. O Allah, Älska den som älskar Ali, och var fiende för Alis fiende. Hjälp den som hjälper Ali och överge den som överger honom.” Så blev Imam Ali(A) den förste andlige efterföljaren och Imamen efter Profetens(S) död.
De fyra första Kaliferna
Efter Profetens(S) död skulle en Kalif utses för att föra Profetens(S) uppdrag vidare.
Eftersom Imamatet är ett andligt såväl som världsligt ämbete har shiamuslimerna alltifrån början trott på den gudomliga rätten; att Imamen skulle utses av Profeten(S) själv. Det gjorde Profeten i själva verket också före sin död, vid Ghadir, då det är otänkbart att Profeten(S) under sin livstid skulle ha underlåtit att utse sin efterföljare.
När Imam Ali(A) var upptagen med Profetens(S) begravning blev emellertid Abu Bakr vald till Kalif av enbart ett fåtal personer som för tillfället samlats i Medina. Senare utsågs den andre Kalifen Omar genom nominering av Abu Bakr. Uthman blev den tredje Kalifen genom urval. Efter Uthman valdes Imam Ali(S) samstämmigt till Kalif av hela befolkningen i Medina och av representanterna för de Islamiska staterna och så blev Imam Ali(A) den fjärde kalifen. Kalifatets perioder omfattade Abu Bakr i två år och fyra månader, Omar i tio år och sex månader, Uthman i elva år och elva månader och slutligen Imam Ali(A) i fyra år och nio månader.
Shiamuslimerna uppfattar Imam Ali(A) som den förste Imamen efter Profeten(S), eftersom de tror på Profetens(S) ofelbarhet, och Imamen kan omöjligen vara vilken människa som helst, ty han är sin tids rätte representant för Profeten(S). I korthet innebär det att muslimernas ledare skall vara en person som själv följer gudomlig vägledning och är full av kunskap, så att han inte i något avseende behöver ledas av andra. Alla dessa egenskaper, att vara kunnig och utan synd – jämte andra dygder som fromhet, ädelmod m.m. – återfanns hos Imam Ali(A). Imam Ali(A) var utan fel eller Ma’som i livets alla skiften. Hans andliga kunskap erkändes av alla och envar.
Utan synd, ofelbar eller Ma’som är den som i livets alla skiften är ren, oförvitlig och from och som är oklanderlig och aldrig handlar i strid mot den religiösa, moraliska, förnuftiga, rimliga samt sociala anda och som aldrig handlar i strid mot sann rättvisa och aldrig gör något av egennyttiga skäl. Det som uträcker ett religiöst överhuvud är alltså karaktären. (Det arabiska ordet ma’som omfattar gudomliga egenskaper som inte till fullo kan uttryckas med orden “ofelbar” eller “oförvitlig” då det enbart är en bokstavliga översättningar av ordet.)
Efter Profeten(S) återfanns de goda egenskaperna närmaste hos Imam Ali(A). Han var vidare kusin och svärson till Profeten(A) och var den som hade störst möjlighet att tillbringa det mesta av sin tid i Profetens(S) sällskap och var alltså den mest lämpade av dem som kunde komma i fråga. (Om övriga detaljer, jfr. stycket om Eid Ghadir i Imam Alis(S) historia.)
Profeten Mohammad(S) och Imam Ali(A)
Profeten Mohammads(S) ställning är vida överlägsen Imam Alis(S) eller andra imamers(A). Profeten Mohammads(S) var den sista profeten (Nabi), och till honom kom den uppenbarelse som sammanställts till Koranen. Imam Ali(A) var banerföraren i Profeten Mohammads(S) religion. Hans ställning är definitivt underordnad jämfört med Profeten Mohammads(S).
Imam Ali(A) och de tre första Kaliferna
Imam Ali(A) föddes i Guds Hus, Ka’ba, vilket är en unik ära för en människa. Profeten Mohammad(S) och Imam Ali(A) var kusiner och uppfostrades i samma hus. Profeten(S) var avsevärt äldre och han tog hand om Imam Ali(A) med stor kärlek och omtanke.
Imam Ali(A) blev gift med Fatima(A), Profetens(S) yngsta dotter.
Alla erkände utan förbehåll att Imam Ali(A) var modig, from, rättrådig och gudomligt god. De flesta av muslimernas fromma hänvisar ständigt till Imam Ali(A)som källan till sin andliga lärdom. Alla muslimer håller Imam Ali(A) så högt i ära, att de söker hjälp och inspiration i svårigheter, i krig, i brottning eller andra prov på mod och tapperhet med orden “Ya, Ali” eller “Ya, Ali Madad”.
Shiamuslimema uppfattar Imam Ali(A) som den förste Imamen och som ofelbar eller “Ma’som”. Övriga muslimer uppfattar honom som sin fjärde Kalifen.
Muslimerna menar att de tre första Kaliferna var Profetens(S) följeslagare. De styrde den islamiska staten efter Profeten(S). Det islamiska väldet utvidgades under deras styre.
Imam Hassan(A) – den andre Imamen
Imam Ali(S) äldste son, Imam Hassan(A) föddes i Medina 3 år e.H. Hans mor var Fatima(A). Han var lik Profeten(A) i mycket och var känd för sin frikostighet, gästfrihet, godhet och sitt stillsamma sätt. Profeten(S) har sagt: “Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) är de främsta bland de unga i paradiset”.
Efter sin fars död utropades han till den femte Kalifen. Efter sex månaders styre invaderades Kalifatet av Mu’awiyah. Imam Hassan(A) ingick ett fredsavtal med Mu’awiyah och drog sig tillbaka till Medina. Ett av villkoren var att Kalifatet efter Mu’awiyahs död skulle inte ärvas av hans efterkomma. Imam Hassan(A) abdikerade till förmån för Mu’awiyah för att undvika blodsutgjutelser bland muslimerna. Han förgiftades vid fyrtiosex ålder år 50 e.H och begraven i Medina.
Imam Hossein(A) – den tredje Imamen
Imam Hossein(A), Imam Alis(A) och Fatimas(A) andre son, föddes i Medina år 4 e.H. Han ärvde sin far Imam Alis(A) och sin morfar Profeten Mohammads(S) orädda ärftliga läggning.
Han erkände inte Yazid som Kalif på grund av dennes ytterst dåliga egenskaper. Yazid var son till Mu’awiyah och sonson till Abu Sufyan som en gång varit den främste motståndaren till Profeten Mohammad(S). Yazid ansåg sig själv vara muslim men undergrävde i verkligheten Profeten Mohammads(S) och Islams lära. Det var då Imam Hossein(A) stod upp mot Yazid. Imam Hossein(A) led martyrdöden vid Karbala år 61 e.H. vid 56 års ålder. Han ligger begraven vid Karbala, Irak. Han är den främste martyren och muslimerna högtidlighåller hans martyrium varje år. Han offrade sitt liv för sanningen och blev odödlig.
Karbala – Imam Hosseins(A) Martyrskap
Den tionde Moharram – Ashura – är en dag av djup sorg. Den dagen led Imam Hossein(A) martyrdöden för Allah(SWT) och Islams fienders hand vid Karbala? i Irak femtio år efter Profetens bortgång (se vidare stycket om Imam Hosseins(A) liv ovan.)
Imamen(A) och hans släkt och följeslagare, tillsammans 72 stycken, blev omringade av en armé på trettio tusen i öknen vid Karbala. De nekades vatten i tre dagar. På Ashoradagen, kring morgonen började striden. En efter en gick man till kamp mot Islams fiender. Först gick Imamens(A) följeslagare, sedan hans släkt och till slut Imame(A) själv om eftermiddagen. Det var ett väl avvägt och planerat martyrium och inte någon vanlig strid mellan två fientliga styrkor.
Bland martyrerna fanns Imam Hosseins(A) söner Ali Akbar (18 år), Ali Asghar (sex månader), hans bror Abbas (34 år), hans syskonbarn och följeslagare.
Efter Martyrskapet
Efter martyriet satte fienden eld på tälten som hyste kvinnorna och barnen i hans hushåll, och drog slöjorna av kvinnornas hår. Nästa dag fördes kvinnorna som fångar till Kufa vid Najaf, där guvernören bodde. Karavanen nådde Kufa följande morgon, och där hölls de inspärrade en vecka. Senare skickades de till Yazid i Damaskus, ett avstånd på 240 mil.
Det var denna fångkaravan, anförd av den tredje Imamens(A) syster, Seyyeda Zaynab(A) och den sjuke fjärde Imamen(A), som på alla de platser de färdades igenom lät folket förstå hur man skulle leva efter den lära som Profeten(S) hade predikat. Det blev en vändpunkt i Islams historia. Om det inte hade varit för de modiga tal som Seyyeda Zaynab(A) höll så är det fullt möjligt att Imam Hosseins(A) uppoffringar hade varit förgäves, eftersom folket inte kände till sanningen om martyriet. Därför kan det sägas att det är mycket tack vare Seyyeda Zaynab(A) som islam existerar som religion, trots hotet från islams fiender, särskilt Yazid.
Imam Sajjad(A) – fjärde Imamen
Imam Hosseins(A) son, Imam Ali(A) föddes i Medina år 38 e.H. Vid 56 års ålder blev han förgiftad, dog år 95 e.H. och är begraven i Medina. Hans liv fick djupa sår efter tragedin vid Karbala. Han räddades undan massakern eftersom att han låg sjuk under Karbala-slagen och inte kunde gå ut i strid. Bönen blev hans sätt att predika Islam, ty hans tid var alltför farlig för att predika öppet. Till och med Medina och Mecka förstördes vid denna tid.
Imam Baqir(A) – femte Imamen
Född i Medina år 57 e.H, blev förgiftad vid 56 års ålder år 114 e.H. och ligger begraven i Medina. Han var son till den fjärde Imamen(A) och var tre år gammal vid tiden för Imam Hosseins(A) martyrdöd vid Karbala. Han kallas “Den helige visdomens öppnare”.
Imam Sadiq(A) – sjätte Imamen
Imam Sadiq(A), son till den femte Imamen Baqir(A), föddes i Medina år 83 e.H. och förgiftades vid sextiofyra års ålder år 148 e.H. Han är begraven i Medina. Han är sharians, den islamiska rättens fader. Imam Abu Hanifa, som hanafisunniterna betecknar som sin läromästare, var lärjunge till den sätte imamen.
Imam Kadhim(A) – sjunde Imamen
Imam Kadhim(A), son till Imam Sadiq(A), föddes i Medina år 128 e.H. Han blev förgiftad vid femtiofem års ålder år 183 e.H. och ligger begraven i Kadhimayn utanför Bagdad. Han blev berömd för sin förmåga att betvinga vrede och sorg. Större delen av sitt liv tillbringade han i Bagdads fängelsehålor.
Hans äldste bror Ismael dog medan deras far ännu levde. Det finns de som hyllar Ismael som den sjunde Imamen. De kallas Ismaeliter eller Agha Khan-khodjaer. Även bohraerna hyllar Ismaeili som Imam.
Imam Ridha(A) – åttonde Imamen
Imam Kadhims(A) son, Imam Ali Ridha(A) föddes i Medina år 153 e.H. och förgiftades vid 50 års ålder år 203 e.H. Han är begraven i Mashhad i Iran. Vid den dåvarande Kalifen Haron ar-Rashids död utbröt strider mellan Kalifens båda söner Amin och Ma’mon. Av rädsla för att någon annan skulle dra fördel av deras inbördes tvist försökte Ma’mon använda all sin skicklighet för att vinna allmänhetens stöd och sympati. Han lät sända efter den åttonde Imamen (A)och utnämnde honom till sin efterträdare och gav honom stora förläningar av land, trots att Imamen (A)vägrade. Senare, när faran för tronen var undanröjd ändrade sig Ma’mon och förgiftade Imamen(A).
Imam Jawad(A) – nionde Imamen
Imam Ridhas(A) son, Imam Mohammad Jawad(A), föddes i Medina år 195 e.H. och förgiftades vid 25 års ålder år 220 e.H. Han ligger begraven vid Kadhimayn utanför Bagdad. Under hans livstid fick den islamiska toleransen vika för militärt förtryck, och det verkade då som om islam inskränktes och hänvisades till moskéerna. Undervisningen genom Imamens(A) brev blev av stor betydelse för att hålla den sanna Islam levande under denna svåra tid.
Imam Hadi(A) – tionde Imamen
Imam Jawads(A) son, Imam Ali(A), föddes i Medina år 214 e.H. och förgiftades vid 39 års ålder år 254 e.H. Han är begraven i Samerra i Irak. Under hans liv blev härskarna i Bagdad mäktigare, högmodigare och hänsynslösare, men all deras rikedom och vapenmakt kunde inte skaffa dem den vördnad folket hyste för Imamen(A). Imamen(A) hölls fängslad och torterades i många år i Samerras fängelsehålor.
Imam Hassan Askari(A) – elfte Imamen
Imam Hadis(A) son, Imam Hassan(A) föddes i Medina år 232 e.H. och förgiftades vid 27 års ålder år 260 e.H. Han ligger begraven i Samerra i Irak vid sin fars sida.
Liksom andra Imamer(A) var han begåvad med Guds nåd och stor andlig kunskap och makt. Den dåvarande härskaren försökte tvinga Imamen till underkastelse på olika sätt, särskilt med militära maktdemonstrationer, men misslyckades i sina avsikter och fängslade därför Imamen(A) och förgiftade honom.
Imam Mahdi(AJ) – tolfte Imamen
Imam Hassan Askaris son föddes i Madina den 15e Sha’ban år 256 e.H. “Barat-aftonen” firas till minne av hans födelsedag.
På grund av härskarnas förföljelser försvann Imamen(A) första gången år 261 och slutgiltigt år 328 e.H., vid 72 års ålder, och då började hans Ghaybah al-Kobra (större fördoldhet). Han lever, men är “Ghayo”, dvs. fördold. Det tros att han skall framträda på jorden på nytt före Qiyamat. Han är fördold för att kunna leva och vara till hjälp mot tidens ondska och kunna vara närvarande överallt i världen närhelst mänskligheten behöver gudomlig vägledning. Han skall framstå i Mecka. Det tros att Imamen(A) hjälper alla som är i nöd.
Märk: Så som Allah(SWT) har hållit profeter som Khedhr(A), Iljas(A) och Jesus(A) i livet, så har Han också hållit den tolfte Imamen i livet. Han är Tidens Imam”, och därför känner han till mänsklighetens alla handlingar.
Märk: Det är intressant och upplysande att lägga märke till hur Imamatet räddades av Gud. Alla Imamerna blev förgiftade eller ihjälslagna av sina fiender. Ingen av dem levde ett liv i rikedom. En del av dem fängslades och tvingades leva i fängelsehålor. Likafullt efterträddes de tolv Imamerna av varandra i enlighet med Guds bud, så som profeten Mohammad förutsade.
Fastän förföljelsen mot Alis ätt fortsatte så länge de tolv Imamerna levde, i omkring 260 år, så förblev alla Imamerna utan undantag medelpunkten och källan till gudomlig kunskap, till fromma för muslimerna och mänskligheten i dess helhet. Världslig makt och materiellt välstånd betydde ingenting för Imamerna. Under tiden fortsatte Bani Umayyahs och Bani Abbas dynastier att härska över den muslimska världen.