Det berättas att när Sheikh Bahai(RA) planerade ritningarna för Imam Ridhas(A) helgedom, bad han byggmästaren att kalla på honom när portarnas övre valv skulle byggas. Snart var bygget i gång och Sheikh Bahai följde arbetet noga. Men innan bygget hade kommit så långt, kallades han tillbaka av kungen och var tvungen att bege sig till huvudstaden. Han skulle vara borta i ett par månader och därför var han noga med att betona för den ansvarige och byggmästaren att de skulle fortsätta bygget färdigt, men absolut inte bygga klart valven utan vänta med det tills han kom tillbaka.
Han begav sig iväg och byggmästaren fortsatte sitt arbete under den ansvariges uppsyn. Efter ett antal dagar när bygget av portarna var nästan färdigt och bara övre valven var kvar, lämnade byggmästaren valven halvfärdiga. Efter några dagar kom den ansvarige till byggmästaren och bad honom bygga färdigt. Byggmästaren påminde om Sheikh Bahais order om att vänta med just valven. Men den ansvarige insisterade och till slut övertygade byggmästaren.
Det dröjde inte länge förrän Sheikh Bahai kom tillbaka och såg valven vara färdigbyggda. Han frågade efter byggmästaren och ställde honom till svars. Byggmästaren berättade historien och att de velat vänta men att den ansvarige insisterat och när de fortsatt frågade, hade den ansvarige till slut sagt att: någon högre än Sheikh har gett order; självaste Imam Ridha(A)!
Sheikh Bahai sökte upp den ansvarige och frågade om vad som hänt. Då berättade den ansvarige att han flera nätter i rad sett Imam Ridha(A) i drömmen där Imamen(A) sagt till honom: bygg färdigt bygget, Sheikhs inskription ska inte stå på valvet; vårt hem stängs aldrig för någon och vem som än vill kan komma.
När Sheikh Bahai hörde föll han ihop i ett hörn och grät. Sheikh berättade senare att han hade för avsikt att på valven montera en inskription som inte tillät folk som inte var lämpade få komma in i Imamen(A) helgedom. Men nu insåg han att Imamen(A) själv visat sitt misstycke och med händelsen visat klart och tydligt att deras hem inte är bara för deras följe utan för alla människor som söker hjälp oavsett tro och bakgrund.
Detta är vår Imam(A) och vårt föredöme. Han öppnar sitt hems portar för alla oavsett var de kommer ifrån och vilken bakgrund dem har. Han tar emot alla som kommer med leende och storsinthet, bortsett från brister och bagage. Han lyssnar på allt man har att säga och låter inte någon gå tomhänt. Som hans följe, hur vidsynta är vi i vårt bemötande av andra? Hur mycket överseende har vi med varandra och hur mycket tål vi från varandra? Hur mycket förståelse har vi för andra och kan vi tåla något för någon annans skull? Hur mycket av vår Imams(A) anda återspeglar sig i oss? Tillräckligt mycket?!
Må Gud på denna vackra dag av Imamens(A) födelse välsigna oss alla till att visa vår kärlek genom att följa Imamens(A) väg mer inshaAllah.