En stråle av glans från Imam Hossein(A)

”Den andra aspekten i Hosseins personlighet som har fascinerat mig är hans ödmjukhet tillsammans med hans revolutionära själ. Dessa två drag brukar inte vanligtvis finnas tillsammans i en personlighet. Ödmjukhet är ett drag och karaktär hos de utvalda bland Guds tjänare. Trots hans värdighet, känsla för frihet och aktning inför fienden, så var han sin typ av ödmjukhet”[1]
(Antoine Bara, kristen tänkare och författare av artikeln ”Hossein i den kristna ideologin”)

Vanligtvis brukar de ignoranta människorna, när de får en summa pengar eller en viktig position, att se ner på andra och de lutar åt att påtvinga sina tankar och åsikter på andra. Dessa människor är i en grupp för sig även om de skulle förslutas in i samhället. Faktum är att mänsklig arrogans härrör från hennes ignorans, försummelse och egoism. Arrogans skiljer individen från samhället, och gör individen cynisk angående samhället samt får folket att förakta honom. Motsatsen är att människan gneom att öka sin visdom och kunskap om Gud så ökar hennes ödmjukhet och måttlighet.

Speciellt borde de offentliga personerna vara mer ödmjuka och de bör undvika arrogans. Det är en korrumperad handling och ett form av uppror om ledaren övergår reglerna för klädstil, bosättning och sätt att transportera sig själv på. Om han dessutom skapar resurser och strukturer för sig själv så kommer detta få honom att distanseras från vanliga människor.

Imam Hossein(A) är en strålande exempel för ödmjukhet och måttlighet. Människorna respekterade honom till den graden att när han åkte till Hajj så brukade alla storheter och de stora kompanjonerna att lämna sina hus för att göra honom sällskap[2]. Denna respekt för Imam Hossein(A) var inte för att han hade ett stort hus, dyra hästar eller en omgivning av soldater och tjänare; det var inte heller för att reservera Profetens(S) moské åt honom, inte heller fanns de för att göra plats bland människorna så att han kunde passera. Nej! De respekterade honom endast för det sättet som han levde bland människorna och att han inte distanserat sig själv från de, och han levde på ett extremt ödmjukt och måttligt sätt.

Han gick till fots till Hajj hela 25 gånger[3]; han satt med människorna och umgicks med dem; han umgicks med de fattiga; han tjänade de behövande, de fattiga, de föräldrarlösa och änkorna med mat; han deltog i samlingsbönerna; han besökte de sjuka; han deltog vid begravningar och han satt också med sina kompanjoner och vänner i Profetens(S) moské. Imam Hossein(A) accepterade även inbjudningar från de fattiga och bjöd själv in dem till sig.

Som exempel stötte Imam Hossein(A) på några fattiga människor som hade lagt ut sina mantlar på marken och åt hård bröd. De bjöd honom att äta med dem. Imam Hossein(A) gick av från sin häst och sade: ”Allah gillar inte de arroganta”. Han satte sig med dem och började att äta med dem. Sedan sade han: ”Jag accepterade er inbjudning, så ni bör acceptera min inbjudning också”. Sedan tog han med sig dem till sitt hus och sade till sin tjänare: ”Ta fram det som du har lagt undan för de hedervärda gästerna och ge det till dem”[4].

Detta är bara några droppar från det oändliga hav om Imam Hosseins(A) ödmjukhet och måttlighet. Det är en bra idé att följa vår vänliga Imam(A) som vi djupt älskar och att lära sig att vara ödmjuk, som är ett drag bland Guds utvalda tjänare enligt den Heliga Koranens läror[5].

(Utdrag från boken ”A Ray of the Light of Magnificence of Imam Hossein(A)” av Ayatollah Safi Gulpaygani)

Fotnoter:

1) Detta är uttalandet från Antoine Bara i en intervju med tidningen Keyhan nr 18723, 24/1-07.
2) Irshad av Sheikh Mufid, s.128, Manaqib Ibn Shahr Aashub, vol. 3, s. 168
3) Kashf al-Ghummah, vol. 2, s.232
4) Tafsir Saafi, vol. 3, s.131 – Tafsir Ayyashi, vol. 2, s. 257
5) ”Den Nåderikes [sanna] tjänare går lugnt och värdigt [och utan later] på jorden, och när avgudadyrkarna vill inleda ett samtal med dem, svarar de med fredshälsningen. ” [Den Heliga Koranen 25:63]