Orden och logiken i Imam Alis(A) Nahjul Balagha likt dess huvudkälla – Den heliga Koranen – förblir färsk och klingande i den nuvarande världen trots att olika politiska och moraliska ideologiers existens.
En sak som har diskuterats på djupet bland de som studerat Nahjul Balagha – däribland Shia, Sunni och även kristna lärda – är Nahjul Balaghas starka tilldragningskraft i tal och sättet som det har imponerat på dem. Det är denna dragning som föranlett vissa lärda att fokusera deras arbeten på att tolka Nahjul Balagha och där de har kompilerat böcker och artiklar om Imam Alis(A) karaktärsdrag.
Men vad är det som verkligen ligger bakom denna attraktion? Kanske kan följande besvara denna fråga:
1. I Nahjul Balagha finns det en konstant förståelse för den lägre klassen och de förtryckta människorna; det finns flertalet diskussioner angående bekämpandet av förtryckt och tyrannisk orättvisa.
I ett brev till Malik Ashtar så använder Imam Ali(A) de tydligaste fraseran för att informera honom om de mest omfattande strategierna för att vara ledare. I diskussionerna kring de sju sociala grupperna som bland annat innefattar deras rättigheter och skyldigheter så är tonen väldigt lugn men när det kommer till den förtryckta gruppen i samhället så ändras tonen till en allvarlig och högre ton, nästan som ett högt utrop: ”Allah, Allah! O Malik Ashtar…gällande den lägre klassen, de berövade, de förtryckta, de behövande, de oförmögna…”(1)
Han beordrar honom sedan att sköta det islamiska landet personligen utan något ingripande av andra, alltså kolla till de personligen och lös eller jobba på att lösa folkets problem med rättvisa. Och inte endast i det här brevet men även i andra predikor och brev har Imam Ali(A) starkt rådgett angående denna fråga.
2. I området som handlar om människans frihet från begärens fångeskap, något som kommer att leda henne till sin undergång samt tyrannernas styre och den övre klassen så varnar Imam Ali(A) för vikten av att frihetens, jämställdhetens och rättvisans anda skall återges och att det inte bör existera någon tvivel i detta område. Han deklarerar att han har accepterat dessa frågors ledarskap(2) och att den som tror att Ali Ibn Abi Talib(A) är villig att förhandla om dessa frågor har fullkomligt begått ett misstag(3).
3. Ämnen som diskuteras i Nahjul Balagha är omfattande och exakta, nästan som att den som talar har hängivit hela sitt liv till att forska i denna fråga.
Imam Alis(A) predikan om monoteism inleds med att beskriva namnen (asma’) och karaktärsdragen (Sifat) hos Allah(Swt) vilket avslöjar honom som en stor gudomlig filosof i ögonen på läsaren, en som har hängivit hela sitt liv åt att studera monoteism. Imamen(A) försöker inte manifestera Allah(Swt) och inte heller förnekar han möjligheten att lära sig Allahs(Swt) attribut. Istället introducerar han Allah(Swt) på ett sätt så att en person kan se Allah(Swt) med sitt hjärta på alla platser, i himlarna, på jorden och inom sig själv på ett sådant sätt att hennes hjärta fylls med gudomligt ljus.
Genom att fortsätta i Nahjul Balagha så kommer vi till predikan om Jihad. Här ser vi en modig befälhavare som har krigsutrustningen på sig. Han talar om krigsstrategi och teknik för sin armé på ett sådant sätt så att det verkar som att han har spenderat hela sitt liv på krigsfältet och konsten att strida.
När vi fortsätter att bläddra sida i Nahjul Balagha så ser vi Amir al-Momenin(A) i positionen som Ummahs ledare, där han lär ut lagarna för att styra ett land till sina följeslagare, där han lär ut hemligheterna och uppresningarna hos olika civilisationer, där han lär ut förtryckarnas öde och där han lär ut stigen till att uppnå social, politisk och militärisk fred – allt på det mest fullkomliga sättet så att det verkar som att han inte hade något annat i fokus än detta.
Vi bläddrar sida ännu en gång och ser Amir al-Momenin(A) lära ut etik, moral och utbildning. När han talar om att väcka själar, han talar om döden, slutet av livet och de tidigare generationernas öde. Hans tak är så emotionellt motiverande för alla uppmärksamma själar att det för med sig en smärtsam men ändock njutbar uppvakning.(4)
En hängiven man vid namn Hammam bad om en ny lektion om den frommas karaktär.
Imamen(A) lär honom karaktärsdragen hos en from person så djupt att man skulle kunna tro att Imamen(A) hade spenderat hela sitt liv i att lära ut etik och moral till människorna. Imamen(A) går så djupt att Hammam svimmar när han fått höra allt han hörde. Sannerligen har påverkan av sådana ord inte erfarits i historien.
De olika delarna I Nahjul Balagha där var och en är exceptionell är bland karaktären hos denna stora bok.
Trots de manga tolkningar av Nahjul Balagha och de stora lärdas arbeten så fortsätter den här boken ändå att behöva utforskas.
(Ovan är taget från ”The Message of the Imam” av Ayatollah Makarem Shirazi)
Fotnoter:
1. Nahjil Balagha, Brev 53 känd som brevet till Malik Ashtar.
2. Nahjul Balagha, Predikan 3, känd som Shaqshaqieh.
3. Nahjul Balagha, brev 45, brevet till Uthman Ibn Hunaif.
4. Nahjul Balagha, Predikan 109, 111, 113 och andra predikor.
5. Nahjul Balagha, Predikan 184, känd som De fromas predikan.