Det var dags för Profeten(S) att lämna denna värld och förenas med de övriga profeterna. Dödsängeln kom ner för att föra hans själ till Herren. Fatima Zahra(A) greps av rädsla och förtvivlan då sanningens ögonblick var inne. Fatima Zahra(A) sade: ”Far! Har han (dödsängeln) slutligen kommit för att beröva livet av den siste Budbäraren(S)? Skall den bäste av tillbedjarna lämna oss för gott? Får vi inga fler uppenbarelser från och med denna dag? Får jag inte tala med dig efter denna dag?”

Profeten(S) tyckte synd om sin dotter och sade: ”Gråt inte, du kommer att vara den första att förenas med mig…”[6]

Profeten(S) gav dödsängeln tillåtelse att föra bort hans själ för när dödsängeln kom in i Profetens(S) kropp sade han: ”Allahs(SWT) Sändebud(S), Allah(SWT) har beordrat mig att lyda dig. Om du säger att jag ska ta bort din själ kommer jag att lyda dig och om du säger åt mig att låta bli kommer jag att lyda dig.”

Profeten(S) förvånades över ängelns artighet och frågade: ”Skulle du lyda mig?”

Ängeln svarade: ”Jag har beordrats att lyda dig i vadsomhelst”

Dödsängeln hade aldrig tidigare bett om lov från profeter eller budbärare om att ta deras själar men Allah(SWT) hade beordrat dödsängeln att be om lov när det gällde Profeten Mohammad(S).

Ängeln Gabriel kom ner från Himlen och sade till Profeten(S): ”O Ahmad, Allah(SWT) längtar efter dig.”[7]

När Profeten(S) hörde detta valde han att vara nära sin Herre, han gav dödsängeln tillåtelse att ta hans själ. Profeten(S) barnbarn blev rädda och började gråta, de omfamnade sin morfar hårt och vägrade att släppa taget om honom. Imam Ali(A) försökte att ta undan dem men Profeten(S) sade till honom: ”Låt de njuta av mitt sällskap en sista gång och låt mig njuta av deras sällskap en sista gång för att dessa två kommer att få utstå hårda prövningar alldeles för snart efter min död.”

Därefter vände sig Profeten(S) och upprepade det som han ständigt hade betonat, han sade: ”Jag har presenterat Allahs(SWT) bok och mitt hushåll för er. Den som åsidosätter Allahs(SWT) bok kommer att hamna utanför min Sunnah (tradition) vilket kommer att leda till att de ger upp mitt hushåll. De två (Allahs(SWT) bok och Profetens(S) hushåll) kommer inte att skiljas åt förrän de åter ser mig vid Kawthar i Paradiset.”[8]

Därefter vände sig Profeten(S) till Imam Ali(A) och sade: ”Lägg mitt huvud i ditt knä för att Allahs(SWT) kungörelse har kommit. När min själ lämnar kroppen vill jag att du rör vid den och att du gnuggar den mot ditt ansikte. Sedan ska du rikta mitt huvud mot qibla, förbered begravningsprocessen, be för mig och lämna inte min kropp förrän du har sänkt ned min kropp i graven. Sök hjälp från Allah den Allsmäktige.”

När dödsängeln slutligen kom för att hämta Profetens(S) själ började Profeten(S) att läsa några verser ur Koranen och Imam Ali(A) vände Profetens(S) huvud mot qibla. Profetens(S) själ lämnade kroppen och Imam Ali(A) gnuggade den mot sitt ansikte.[9]

Det ljus som hade lyst så klart över människorna och den lärare som hade undervisat människorna och den ledare som hade ledsagat människorna dog så småningom och lämnande muslimerna i chocktillstånd. Många människor blev galna och tappade fattningen medan andra uttryckte sin sorg genom att hejdlöst gråta eller slå sig för sina ansikten och bröst. Profetens(S) fruar slog sig för brösten och kvinnorna från Ansar slog sina ansikten.[10]

Fatima Zahra(A) slängde sig över Profetens(S) kropp och grät hejdlöst, hon sade: ”O far! O Allahs Sändebud! O barmhärtighetens Profet! Nu kommer inga fler uppenbarelse till oss, nu kommer vi aldrig att se Gabriel igen. O Allah, låt min själ förenas med hans själ och var nåderik mot mig. Ära mig med hans medling på uppståndelsens dag.”[11] Vidare sa hon: ”O far! Paradiset är din boning nu eftersom du alltid handlade efter Guds önskan.”[12]

Begravningsprocessen

Imam Ali(A) var den ende som utförde ritualerna för Profetens(S) döda kropp såsom Profeten(S) hade önskat. Medan han förberedde kroppen för tvagning tittade han sorgset på kroppen och sade bedrövat: ”Må min far och moder offras för din skull, O Allahs sändebud. Med din död når något som aldrig existerat förut sitt slut, nämligen; profetskap, uppenbarelsen och nyheterna från himmelen. Om inte du hade befallt oss att ha tålamod och uthållighet skulle vi ha sörjt dig oändligt.”[13]

Profetens(S) farbror, al-Abbas och Usama hjälpte Imam Ali(A) med att tvätta kroppen. Al-Abbas och Usama stod bakom ett skynke och fick endast förse Imam Ali(A) med vatten, de kunde inte se Profetens(S) heliga kropp.[14]

Imam Ali(A) sa högt: ”Må min far och mor offras för din skull, O Allahs sändebud. Du doftar lika gott levande som död.”[15]

Imam Ali(A) tvättade Profetens(S) kropp med vatten som kom från källan kallad al-Ghars. Profeten(S) brukade dricka från den källan.[16] Efter att ha tvagat Profetens(S) kropp svepte Imam Ali(A) kroppen i meterlångt tyg kallad kaffan och lade kroppen på en bädd.

Bönen för den heliga kroppen

Den förste som bad över den heliga kroppen var Allah(SWT) själv, sedan Gabriel(A), Israfil(A) och slutligen resterande änglar[17], därefter bad Imam Ali(A) för kroppen. När muslimerna kom för att be över Profetens(S) kropp sade Imam Ali(A) till dem: ”Ingen av er får leda bönen för kroppen, han (Profeten) är er ledare både i livet och i döden.”

Muslimerna fick därför be utan en imam, böneledare, de fick stå på rad framför och bredvid varandra men ingen ledde bönen. Imam Ali(A) stod bredvid och sade: ”Fred vare med dig Allahs sändebud och barmhärtighet. Allah, vi vitnar om att han (Profeten) fullföljde sin plikt och förmedlade det som uppenbarades för honom och att han var lojal mot sin nation och kämpade i Din väg tills DU prisade honom och hans religion. Allah, låt oss vara en av dem som följer det som har uppenbarats från honom och återuppväck oss med honom på Domens dag.” Muslimerna som bad sade: ”Amen”[18]

Begravningen

Efter den rituella bönen över den döda kroppen, begravde Imam Ali(A) Profetens(S) kropp i mörkret. Han stod länge vid graven och tänkte för sig själv. Han sade till sig själv: ”Det är sannerligen svårt att bevittna din död.”[19]  Slutligen återvände han hem till sin familj.

Profetens(S) ätt var vid det laget förberedda på att araberna skulle hämnas på dem, speciellt Quraysh, eftersom Profeten(S) hade dödat många av deras stora och framstående män under den Islamiska revolutionen. Araberna var fortfarande ivriga att hämnas då denna tradition var djupt rotat i deras kultur. Imam Sadiq(A) har berättat att natten då Profeten(S) begravdes var den längsta natten i Profetens(S) ätts liv.[20] Imam Ali(A) svävade framförallt mest i fara då han under Profetens(S) ledning lyckats döda många av fiendens hjältar. Araberna väntade på att hämnas honom. Ahl al-Baits(A) svårigheter och motgångar började med Profetens(S) död.

Fatima Zahra(A) var mycket sorgsen över faderns bortgång. Hon tröstade sig själv med att skriva vackra dikter som höll Profetens(S) höga och nobla karaktär vid liv. Hon brukade även sitta vid Profetens(S) gravplats och gråta länge och bittert. Det var endast vid sin faders gravplats som hon kunde lätta på sitt hjärtas sorg. Hon blev mycket sårad över att muslimerna inte behandlade henne med den respekt som hon rätteligen förtjänade. Muslimerna erkände varken hennes släktskap eller höga och nära position till Profeten(S).


[6] Durratul Nassihin, sid.66
[7] Tabaqat ibn Sa’d, vol.2 sid.48
[8] Maqtal al-Husayn al-Khawarzimi, vol.1 sid.114
[9] Manaqib Aal Abi Talib, vol.1 sid.29, at-Tabaqat al-Kubra, vol.2 sid.51, Majma’ az-Zawa’id, vol.1 sid.293, Kanzol Ummal, vol.4 sid.55, Thaka’ir al-Uqba, sid.94, ar-Riyadh an-Nadhira, vol.2 sid.219
[10] Ansab al-Ashraf, vol.1 sid.574
[11] Tareekh al-Khamees, vol.2 sid.192
[12] Siyer A’lam an-Nubala’, vol.2 sid.88, Sunan ibn Maja, vol.1 sid.511
[13] Najhol Balagha, vol.2 sid.255
[14] Wafa’ul Wafa’, vol.1 sid.277, al-Bidayeh wen Nihayeh, vol.5 sid.263
[15] At-Tabaqat al-Kubra, vol.2 sid.63
[16] Al-Bidayeh wen Nihayeh, vol.5 sid.261
[17] Hilyatul Awliya, vol.4 sid.77
[18] Kanzol Ummal, vol.4 sid.54
[19] Najhol Balagha, vol.3 sid.224
[20] Bihar al-Anwar, vol.22 sid.537, Usol al-Kafi, vol.1 sid445