| En gång kom Younas Naqqash skrämd och darrande till Imamen(A) och sa: ”O son av Profeten(S), jag är i gränsen mellan liv och död, hjälp mig och min familj”. Imamen(A) frågade honom vad som bekymrade honom. Naqqash svarade: ” en av Abbasiternas hovmän gav mig en ädelsten att gravera ett mönster på. Under graveringen gick den sönder i två delar. Imorgon kommer hovmannen att skicka någon för att hämta ädelstenen.Om han får reda på problemet kommer han att döda mig ”. Imamen(A) böjde ned huvudet, sedan höjde han huvudet och sa: ” jag har bett för dig, var säker, inget illa kommer att hända dig, detta arbete kommer att bli till din fördel. Ställ dig upp och gå iväg, var säker på att ditt problem är löst.” Nästa dag gick Naqqash till hovmannens hus med darrande ben och mötte en av hovmannens tjänstemän.
Inte långt efter, anlände hovmannen och sa: ” Oh Naqqash, det var bestämt att du skulle gravera ett mönster på ädelstenen, men två av mina döttrar hade en konflikt om den ädelstenen. Om det är möjligt, bryt den i två delar och gravera ett mönster på vardera. Jag skall belöna dig dubbelt så mycket som jag skulle gjort innan.” Naqqash sa: ”låt mig tänka över ditt förslag.” Han lämnade hovmannen och gick till Imamen(A) med glädje och utryckte sin tacksamhet över vänligheten Imamen(A) hade visat. |
