En redogörelse av hans(A) bröder

Abd Allah son av Imam Sajjad(A), broder till Imam Baqir(A), var en man av förtjänster och en rättslärd man. Han rapporterade många (hadither) från sina förfäder, som i sin tur kom från Guds Profet(S). Folket berättade många traditioner rapporterade från honom, och återgav även historiska rapporter (athar) från honom.

Bland dessa är: Ibrahim bin Mohammad bin Dawud bin Abd Allah al Jafar rapporterade å Abd al-aziz bin Mohammad al-Darawardis vägnar, å Umara bin Ghuzayyas vägnar å Abd Allah bin Ali bin al-Hosseins vägnar(A): Abd Allah bin Ali bin al-Hossein sa: Guds Profet(S), sade: ”Den grymmaste av män, är en som, när mitt namn är nämnt, ovilligt ber om Guds välsignelse över mig och min familj.”

Umar son av Imam Sajjad(A), var en man av vinster och högtstående. Han skötte Profetens(S) donationsmedel, och skötte Imam Alis(A) donationsmedel, han var from och gudfruktig.

Dawud al-Qasim har rapporterat: Hossein son av Zayd sa: Jag (d.v.s. Hossein bin Zayd) såg min farbror, Umar son av Imam Sajjad(A), fastställa för de som ville köpa från Alis(A) donationsmedel, att om de gjorde hål i den och den väggen så skulle han inte stoppa någon från att gå in i den och ta det därifrån.

Al-Sharif Abu Mohammad informerade mig: Min farfar/morfar sa till mig, Abu al-Hasan Bakkar bin Ahmad al-azdi sa till oss: Al-Hasan bin al-Husayn al-Urani berättade för oss å Abd Allah bin Jarir al-Qattans vägnar, som sa:) ”Jag (Abd Allah bin Jarir al-Qattan) hörde Umar bin ‘Imam Sajjad(A), säga: Den som överdriver sin kärlek för oss är som den som överdriver sitt hat mot oss. Vi har han en rätt (till auktoritet) genom vår släktskap till vår Profet(S). Det är en rättighet som Gud har gett oss den som överger det, överger något stort. Ge oss den position som Gud givit oss.

Säg inte saker om oss som inte existerar. Om Gud straffade oss, skulle det vara för våra synder. Om Gud är oss nådig, då är det på grund av hans Barmhärtighet och tjänst. Zayd bin imam Sajjad(A), var den utomstående brodern efter Imam Baqir(A) och den med mest behörigheter.

Han var en from och hängiven dyrkare, en Gudfruktig och modig man. Han reste sig med svärdet för att påbjuda det goda och förbjuda det onda och för att kräva hämnd för al-Hossein(A). Al Sharif Abu Mohammad al-Hassan bin Mohammad informerade mig: Hans farfar/morfar, Yahya bin al-HassanI informerade mig å Hassan bin Yahyas vägnar, som sade: Al-Hassan son av Imam Hossein(A) berättade för oss å Yahya bin Musawirs vägnar, å Abu-al- Jarud Ziyad bin al-Mundhirs vägnar, som sa: Jag (Abu al-Jarud) åkte till Medina. När jag började fråga om Zayd bin Ali, frid vare med honom, blev jag tillsagd, ”Den mannen är sammansvuren till Koranen”.

Hisham bin Hisham rapporterade: Jag (Hisham) frågade Khalid bin Safwan om Zayd son av Imam Sajjad(A), när Khalid rapporterade traditioner å hans vägnar. ”Vart mötte du honom?” Frågade jag, ”Vid al-Rusafa” svarade han. ”Vilken typ av man var han”, frågade jag. ”Han var precis såsom det har berättats om honom”, svarade han. ”Han grät i rädsla av Gud, tills hans tårar blandades med hans rinnande näsa.”

Många av shiiterna trodde på hans ledarskap. Anledningen för detta var att han kom ut i revolt med sitt svärd, manande till stöd för den som är godtagbar från Mohammads(S) familj(A). Därför trodde de (många av shiiterna) att han menade sig själv. Dock var det inte hans avsikt eftersom han kände till sin broders rätt(A), till ledarskap före honom, och hans testamentariska gåva av förmyndarskap (wassiya) vid hans död till Imam Jafar Sadiq(A).

Anledningen till att Abu al-Hassan Zayd bin Ali, må Gud vara nöjd med honom, reste sig, var mer än bara beslutsamhet, det var för att söka hämnd för Imam Hosseins(A) blod.

Han hade besökt Hisham bin Abd al-Malik. Hisham hade samlat syrierna med sig och beordrade dem att trycka ihop runt honom i samlingen så att det var omöjligt för honom (Zayd) att komma honom (Hisham) nära. Zayd sa till honom: Ingen av Guds tjänare är högre än att bli varnade att visa rädsla inför Gud, och ingen av dem kan exkluderas från visandet av rädsla inför Gud, jag varnar dig att visa rädsla inför Gud, ledare för de rättrogna (d.v.s. Hisham) Så visa rädsla inför Honom.”Du är den som tror sig ha rättighet till kalifatet, svarade Hisham honom” och du är den som hoppas på det.

Men det är inte för dig. Du har ingen mor. Din mor var bara en tjänstekvinna.” ”Jag känner inte till någon som har högre rang hos Gud än en profet som Han sänt,” svarade Zayd. ”Likväl var en profet son till en tjänstekvinna. Så om han inte hade kunnat utföra Hans uppgift, hade Han aldrig sänt honom. Profeten (ifråga) var Ismael, son till Abraham(A).

Profetskap har en högre rang hos Gud än modern till kalifatet, Hisham. Vidare bör en man inte bli ignorerad vars far är Guds Profet(S) och som är son till Ali bin Abi Talib(A).” Hisham hoppade upp från sin samling. Han tillkallade sig sin tjänare och sade: ”Låt inte denna man spendera natten i mitt läger.”

Zayd lämnade sägandes att han aldrig hade tvingat någon att ta till svärdet om de inte hade förödmjukat honom. När han kom till Kufa, invånarna där samlades kring honom och de lovade honom trohet att slåss å hans vägnar. Kort därpå bröt de sin trohetsed till honom och lämnade över honom.

Han(RA), dödades och hans kropp lämnades hängande på ett kors bland dem i fyra år. Ingen av de fördömde det, de hjälpte honom med varken hand eller tunga. När han dödades, skickades en rapport om detta till Imam Sadiq(A).

Han blev riktigt ledsen när det framgick vad som hade hänt. Han satte tusen dinarer åt sidan av sina egna pengar för de familjer vars medlemmar dödades med Zayd. Detta rapporterades av Abu Khalid al-Wasiti. Han sa: Imam Sadiq(A), gav mig ett tusen dinarer och sa åt mig att dela ut det bland familjerna till dem som dödades med Zayd. Fyra av dinarerna nådde Abd Allah bin al-Zubayrs familj, bror till Fudayl al-Rassan. Hans avled måndagen i den andra islamiska månaden Safar år 120 A.H. vid 42-års ålder.

Hossein son av Imam Sajjad(A), var en god och from man. Han rapporterade många traditioner från sin fader Imam Sajjad(A) och sin faster Fatima, dotter till Imam Hossein(A), och sin bror,  Imam Baqir(A). Ahmad bin Isa rapporterade: Min far sa till oss: Jag (Isa) brukade se Hossein son av Imam Sajjad(A), be. Jag brukade säga: ”Han kommer inte att ta ner sina händer tills hans bön för alla varelser är besvarade.” Harb bin al-Tahhan rapporterade: Said, följeslagaren till al-Hassan bin Salih, sade till mig: ”Jag (Said) såg aldrig någon med större rädsla (för Gud) än Hassan bin Salih tills jag åkte till Medina och såg Hossein son av imam Sajjad(A). Jag har aldrig sett större gudsfruktan än detta.

Det är som om han hade tagits in till elden (helvetet) och sedan ut ur den på grund av hans rädslas intensitet. Yahya bin Sulayman son av Hossein rapporterade å sin farbror Ibrahim son av Hosseins vägnar, å hans far, Hossein son av Imam Sajjad(A) vägnar, som sade: Ibrahim bin Hisham al-Makhruzi var Medinas guvernör. Han brukade samla oss (Profetens(S) familj) nära predikstolen, varje fredag. Sedan brukade han attackera Ali(A), och förbanna honom. En dag var jag (al-Hossein bin Ali bin al-Hossein) närvarande. Platserna var fullsatta så jag vara nära predikstolen.

Jag somnade en stund och såg (i en dröm) att graven hade öppnats och ut ur den kom en man i en vit mantel. Han sade till mig: rdquo;Åh Abu Abd Allah (d.v.s. al-Hossein bin Ali bin al-Hossein), gör inte detta dig ledsen?” ”Vid Gud, ja” svarade jag. ”Öppna dina ögon” sa han till mig, och se vad Gud gör med honom” När han nämnde Ali, kastades han ner från predikstolen och dog(LA).