Om en riddare pressar sin häst och försöker nå sitt mål snabbare så kommer inte hans häst att orka med hela vägen. En sån riddare kommer att hamna långt ifrån hans mål med en häst som är illa. Detta är vår livs historia. Stigen framför oss är tjänandets väg och ritten som Allah(Swt) har lånat ut till oss är våra kroppar.
Det har återberättats från Imam Sadiq(A): ”En muslim och en kristen var grannar och de höll kontakt med varandra. Muslimen inbjöd stegvis den kristna till att acceptera Islam och slutligen gjorde han det. Den kristna konverterade till Islam och lärde sig hur man tvagar sig och ber.”
Den första natten som muslim så låg han och sov när han väcktes av att det knackade på dörren. Uppskrämd som han var gick han för att se vem det var. Det var hans muslimska granne. Konvertiteten öppnade dörren och frågade om allt vore som det skulle. Den muslimska mannen sade: ”Har inte du konverterat till Islam? En muslim skall vara uppe sent på natten för att bege sig till moskén och genomföra Nafila (rekommenderade) böner.”
Den nya muslimen genomförde tvagningen och följde med sin vän till moskén. De genomförde Nafila bönen och den nya muslimen sade: ”Nå, låt oss gå hem då.” Hans muslimska granne sade: ”Nej, vi måste invänta Fajr bönen.” De väntade och genomförde sedan Fajr bönen. Konvertiteten sade: ”Nåväl, är vi färdiga nu?” Grannen sade: ”Det är bättre att en person stannar kvar i moskén tills solen går upp då detta är en handling som ökar en persons rikedomar.” Stackaren satt kvar där med sin vän tills solen hade gått upp. Den muslimska grannen drog i konvertitetens klädesplagg för att uppmuntra honom att stanna och recitera Koranen till middagsbönen för att sedan genomföra bönen i samling. Han sade: ”Vet du inte att en muslim i moskén är som en fisk i vattnen – den tröttnar inte från att simma i vattnet.”
Efter middag och eftermiddagsbönen så uppmanade den muslimska grannen sin forna kristna granne att stanna till kvällsbönen. De lämnade slutligen moskén efter (isha) kvällsbönen. Den stackars konvertiteten begav sig hemåt och somnade. Han var fortfarande trött från dagen innan då han hörde att det knackade på dörren. Han gick bort till dörren och hörde sin granne säga: ”Låt oss gå till moskén”. Konvertiteten sade: ”Min käre vän, er religion behöver en arbetslös person. Jag har arbete att sköta och jag kan inte leva genom er religion. Jag kommer att återgå till min egna religion!”
Imam Sadiq(A) sade: ”Samma person som fick den här kristna mannen att konvertera till Islam fick honom också att bli en otroende!”[1]
Det finns så många personer som när det kommer till religion och dyrkan så tvingar de sig själva att lida med tanken att de ska nå målet snabbare.
De sover mycket mindre än vad de kan handskas med; de fastar extra och genomför extra böner och de slutar med att missa sina obligationer så som studier, forskning, arbete och inkomst. Religionen har inte uppmanat till detta, tron har uppmanat till medemåttighet i alla områden. Med andra ord bör vi inte överge de rekommenderade handlingarna helt och hållet men vi bör inte heller engagera oss så mycket i dem att vi missar vårt ansvar i livet. Varje person måste handla i enlighet med de villkor som existerar i hans liv och genomföra de rekommenderade handlingarna som inte blir ett hinder för honom att göra det han måste göra i sitt liv.
Det är angående detta som Imam Ali(A) sade: ”Handla med måttlighet i dyrkan och i ert liv”[2].
(Ovan är ett urval tagen från ”The Final Messenger, The Endless Mercy” av Ayatollah Seyyed Mohammad Zia Abadi)
Fotnoter:
[1]. Wasa’il al-Shia, Kitab al-Amr bi al-Ma’rouf, Baab 14, Hadith 3
[2]. Bihar al-Anwar, vol. 42, s. 203