Gudomlig rättvisa och problemet med ondska

En fråga och dess svar.

Fråga: Om vi vet att lidande och svårigheter kan användas till gagn för den enskilde, låt oss se vad dessa fördelar är mer i detalj. Även om jag håller med om att det finns godhet och ett syfte bakom lidande, varför kan inte Gud skapa samma resultat utan lidande? Om Han är Allsmäktig och Vis, varför ordinerar Han för oss att gå igenom alla dessa svårigheter och problem för att uppnå ett utvecklat stadium?

Vi kan svara på denna fråga på många sätt, men det finns ett mycket grundläggande svar som går till roten av problemet och visar hur trångsynta och omotiverade våra frågor är.

 

Svar: ”Rättvisa innebär att ha en metod och riktning i enlighet med en lag (eller en uppsättning lagar). Såvida det inte existerar en lag utanför en varelse (i dennes omgivning) som måste rätta sig efter den, kan vi inte uppfatta rättvisa.

En person är rättvis när hans metod och praxis är i enlighet med en lag (eller en uppsättning lagar) vars verklighet är utanför denna persons tillhörighet och således omöjlig för denne att påverka. Till exempel, Finns det i samhället en lag som säger att arbetstagare skall få lön. Denna lag är en verklighet utanför individernas val. Med andra ord, de kan inte ändra denna lag individuellt. Om någon betalar arbetstagaren har han observerat rättvisa och om inte, har han inte observerat rättvisa.

”Denna princip om rättvisa, gäller inte Gud överhuvudtaget, eftersom det inte finns någon lagstiftning som kan ligga utanför ramen för Guds makt eller vilja och ingen lag kan begränsa Honom. Därför kan vi säga att Guds åtgärder är i enlighet med ett Gudomligt hikmah eller ändamål, och inte enligt lagar som vi skapar genom vår kunskap och våra önskningar, och felaktigt jämför med Hans rättvisa. Med andra ord, ”leran” i händerna på krukmakaren kan inte stifta lagar för krukmakaren och kan inte jämföra krukmakarens rättvisa med dessa lagar.” [Mohammad Taqi Ja’fari i en intervju.]