När det gäller frågan om gott och ont är ifrågasättandet om varför det onda ska finnas i världen vid sidan av det goda och varför det helt enkelt inte kunnat vara endast gott och frid och fröjd utan några svårigheter och brister, en vanligställd fråga.
En fråga om perspektiv:
En viktig punkt att lägga märke till här är att människans syn utgår från henne själv; det vill säga människan har satt sig själv i centrum och med utgångspunkt från sig själv ser sig om i världen och indelar och bedömer fenomen och händelser i sin omgivning som gott och ont därefter. Med andra ord, har människan genom historien i sin bristande kunskap, oförmåga att se det större perspektivet och i avsaknad av eftertanke vid tillfällen, tenderat att se och kalla sådant som passat henne och fallit henne i smaken för bra och därmed godhet och det som inte gjort det för dåligt och ondska.
Det som människan har vid tillfällen tenderat att bortse ifrån är att allt i världen fyller sin funktion och inget är utan anledning och detta kan man oftast enkelt inse om man är lite uppmärksam och eftertänksam. Ett enkelt exempel är farlig gift som kan skada och rent av döda en människa. Av en vanlig outbildad människa särskilt längre bak i historien och kanske även idag på en sina håll där brist på kunskap och ignorans härjar, skulle det mycket möjligt kunna refereras till som något dåligt och kanske även ond. Om man nu ser på detta från ett större perspektiv så finner man snart att även detta ”dåliga” farliga gift fyller en särskild funktion. För en giftorm t.ex. är det en nödvändig livsfunktion som möjliggör både försvar och fångande av byten och därmed tillförsel av föda helt enkelt som ormen behöver för att överleva medan samma gift skulle för en människa innebära ett allvarligt livshot. Att anta giftet som ”ond” endast med tanke på människans perspektiv vore likt hur en del barn kan reagera, särskilt när de själva har husdjur, och tycka synd om lilla söta musen som blir uppäten av den stygga ormen och sedan när de kanske får höra att även ormen behöver mat och måste äta så undrar de i all sin oskuld om den inte kunde äta något annat istället som om det skulle göra någon skillnad?! I verkligheten är det lika orealistiskt som att be den vara ”vegetarian”!!
Andra vanliga exempel som fått en ”ond stämpel” genom ett liknande tänk är jordbävningar, vulkaner, stormar och andra typer av naturliga fenomen som i sig inte är något ond utan ingår helt enkelt i skapelsen och världsordningen och fyller sin naturliga funktion. Utan plattektonik och jordskorpans rörelse, inget väder och vind och inga årstider – inget liv… Alltså helt naturliga fenomen tills de träffar på människan och börjar kallas för naturkatastrofer!
Med dessa exempel vill sägas att en del saker är nödvändigheter som finns och det är perspektivet man ser det utifrån som påverkar hur man bedömer och vad man antar.
Existens och icke-existens:
Existens är god i sig och en del av det som ses som ondska eller fulhet är i sig inte existens utan icke-existens det vill säga obefintligheten av existens. Om man tar ljus som exempel så är det en existens och därmed god men mörker som är motsatsen till ljus, är i själva verket inte en egen ”ond” existens utan det är en icke-existens – det vill säga detsamma som obefintligheten av ljus. Alltså är mörker icke-existensen av ljus.
På samma sätt är sjukdom i själva verket icke-existens av hälsa, fattigdom icke-existensen av rikedom, ignorans icke-existensen av kunskap o.s.v.
Dock förekommer dessa fenomen och brister och har sin påverkan.
Under avsnittet ”Vad står adl (rättvisa) för?” och dess underrubriker har det redogjorts en del för hur existentiella egenskaper hör till en existens och att dessa medföljer existensen i sig och är inte tillförda och tilldelade den som tillägg; alltså är världen skapat så som den kan existera och Gud har gett den existens och därmed existerar allts om existerar så som den har möjligheten att existera vilket även innebär att allt går hand i hand och fyller sin funktion och ingår i en världsordning. Alltså måste dessa ”olikheter” och ”brister” finnas (mer kring olikheters nödvändighet och en del av de funktioner som dessa fyller kommer att tas upp senare i ett annat avsnitt om Gud så vill).