Islam innebär lydnad eller underkastelse av ens egen vilja till Allah(SWT). Normalt sett så underkastar sig mänskligheten till Allah(SWT) – denna instinkt skapades hos människan i samband med hennes födsel. I verkligheten så underkastar sig hela universum – stjärnorna, planeterna och oceanen – till Allahs(SWT) vilja genom dess ordnade system. Den moderna vetenskapen kallar detta fenomen ”Naturens lagar”, men dessa lagar, ur ett islamiskt perspektiv, är inte bara naturens lagar per se utan snarare Allahs(SWT) lagar i naturen. Därför måste människor, som en skapelse från Gud och beroende av Honom alltigenom deras liv, också avstå från deras egna viljor och begär till viljan av den Allsmäktige, Skaparen.
Underkastelse till Gud innebär inte en förödmjukelse av ens karaktär eller ett sorts förnekande av det mänskliga intellektet, utan det handlare snarare om tillit i Skaparens kunskap, visdom och rättvisa. Rent frivilligt så lämnar folk nästan varje dag sina liv till andra människor; exempelvis, passagerarna på väg att gå ombord ett flygplan överlämnar sina liv i pilotens händer eftersom piloten anses vara kunnig, erfaren och ha en förmodad välvilja. I likhet så litar vänner på varandra och ifall en klok, bildad, rationell och godhjärtad vän ber en annan vän att följa med till öknens mitt, i mitten av den mörka natten så skulle den personen följa med eftersom han vet att vännen inte skulle utsätta sin egen väns liv i fara. Beslutet att förlita sig på en person med mer kunskap är logiskt, och därför har en person som bestämmer sig för att förlita sig på Guds Visdom inte övergett sitt eget intellekt.