Eftersom alla Gudomliga religioner bekräftar existensen av visdomens (Aql) existens hos mänskligheten så hänvisar de alla till människan som en vis skapelse. Betydelsen av denna fråga inom Islam som är den sista och mest kompletta Gudomliga religionen är till den graden att de islamiska lärorna är baserade på visdom. Faktum är att som ett Gudomligt bevis så introduceras visdom som ett kriterium för valet av religion och i besittandet av religiös tro. Därför har Ahl al-Bait(A) praktiskt lärt oss att inte endast bör korrekt tro vara motsägande jämfört med visdom men visdom bör även vara källan för korrekt tro.
Till exempel är en av de mest fundamentala tron i alla Gudomliga religioner nödvändigheten av att utse Profeter bland människorna som Gudomliga bevis. Imam Sadiq(A) har förklarat de logiska och stabila rötterna i denna tro i en debatt med en materialist.
En ateist vände sig en gång till Imam Sadiq(A) och ställde flera frågor. En av frågorna som ställdes var ”Hur bevisar du utnämningen av Profeterna?”
Imam Sadiq(A) gav följande svar:
”Först bevisade vi det faktum att det måste finnas en Skapare som är överordnad hela skapelsen; En som är ren från att ses (med ögonen), från att beröras….Vi insåg alltså att Han är en Vis (Hakim) Skapare; vilket betyder att oavsett vad Han gör så är det för tjänarnas bästa.
Nu blir det uppenbart att det bör finnas en Budbärare utsedd av den Vise Herren bland människorna för att förmedla Hans budskap till dem och vägleda dem till de intressen som deras Herre har föreskrivit för dem; att acceptera dessa läror kommer att resultera i frälsning medan avvisandet av de kommer orsaka förintelse.
Dessa Budbärare är Profeterna; människorna som Herren har utvalt och utsett bland Hans skapelse baserad på Hans visdom; de visa och kunniga människorna som har tränats och undervisats av Herren.
De liknar de andra människorna i skapelsen; dock är de överordnade andra människor i deras personliga karaktär och dygder.
Den vise och kunnige Herren har alltid utrustat Hans Budbärare med kunskap, visdom, bevis, logik och tecken för uppriktighet eller mirakel (Ayaat och Bayyinat). Därför är jorden aldrig utan ett av Herrens Bevis (Hujjah) gentemot Hans skapelse; en som är utrustad med kunskap och bevis och har mirakel vilket bevisar sannfärdigheten hos honom och hans föregående Profet”.
När den personen erhöll det här svaret och svaret till hans andra frågor från Imam Sadiq(A) så blev han muslim på grund av svaren och vittnade om Allahs(Swt) enhet samt Profeten Mohammads(S) Profetskap.
Således ter det sig vara som så att efter tron på Allahs(Swt) enhet så är utnämningen av Profeter ett logiskt faktum. Om vi därför verkligen accepterar denna visdomsfulla utslag och implementerar det i praktiken så kommer vi att erfara den korrekta och blomstrande sättet att leva på baserad på sanna intressen och förluster.
(Ovan är ett urval tagen från ”Hayaat al-Qulub” (The History of the Prophets) av den bortlidne Allamah al-Majlisi (med vissa förändringar och tillägg))