Samhället i Arabien på 600-talet var ett väldigt barbariskt samhälle där orättvisa och förtryck härjade. Särskilt utsatta var kvinnorna som inte hade några rättigheter och behandlades som djur. Att få en dotter ansågs som en skam och därför begravde många sina nyfödda döttrar levande. Alkohol, bedrägeri och moraliskt sedefördärv var vidspridd. Rika tryckte ner fattiga och vita tryckte ner svarta. Roten av allt detta var stengudarna, som symboliserade människornas påhittade gudar som de dyrkade och indirekt utnyttjade för personliga ändamål.
Profet Mohammad(S) torterades i själen var dag av att se detta och brukade därför dra sig tillbaka till grottan Hira i bergen utanför Mecka för meditation och reflektion. Särskilt under månaden Ramadhan brukade han spendera sin tid där i fasta och dyrkan.
Och så en speciell natt den 27:e Rajab år 610 e.Kr, när Profet Mohammad(S) var 40 år gammal, inleddes hans uppdrag officiellt som Guds sista och största budbärare. Ärkeängeln Gabriel(A) uppenbarade sig för Profeten(S) och bad honom läsa. Profeten(S) svarade, ”Jag kan inte läsa”. Gabriel(A) kramade då om honom och bad honom återigen att läsa. Profeten(S) svarade, ”Jag kan inte läsa!” och Gabriel(A) kramade om honom på nytt och sade återigen, ”Läs!”. Profeten(S) sade för tredje gången, ”Jag kan inte läsa” och då uppenbarade Gabriel(A) de fem första verserna ur den Heliga Koranen:
I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn
”Läs I din Herres Namn, Han som skapat –
skapat människan av en grodd som sätter sig fast.
Läs! Din Herre är den Främste Givaren
som lärt människan pennans bruk,
lärt människan vad hon inte visste!”
[Den Heliga Koranen, Surah al-Alaq (Grodden), 96:1-5]
Profeten(S) var omtumlad och begav sig iväg hem, men hans själ var fortfarande kvar i den gudomliga sfär som han nyss fått kontakt med.
Han(S) berättade allt för sin fru, vad han hade sett och hört, i samma ögonblick började hans fru att gråta.
”Allah(SWT) ser efter oss! Var glad och var stark. Jag svär vid Honom, i Vars händer Khadijahs(A) själ ligger, att jag ser att du skall bli denna nations profet. Allah(SWT) kommer inte att vanära dig, för att du har bra kontakt med din släkt, du är hedersam, du är ärlig i ditt tal och du ger mat och bidrag till de fattiga och hjälper de hårt drabbade” [1].
Detta tal som Khadijah(A) höll, lättade Profetens(S) hjärta och gjorde att han kände sig säker och lugn. När Profeten(S) gick till sängs, kom ängeln Gabriel(A) ännu en gång till honom. Denna gång hade han dock en annan Surah med sig. Surah löd:
”Du som täcker dig [med din mantel]! Vaka [i bön]…” [Surah Al-Muddaththir, 74:1-2]
Det var inte tid för honom att sova. Han var tvungen att stiga upp och ta upp kampen om att rädda mänskligheten från ignorans och slaveri. Profeten(S) klev upp ur bädden och berättade än en gång för sin fru vad han hade upplevt. Hon uppmuntrade honom med ännu mer resolution.
Khadijah(A) med Waraqah
Khadijah(A) gick till sin kusin, Waraqah bin Nawfal, han var en dygdig man som hade kunskap om Torah rullarna samt Bibeln. Waraqah blev mycket glad över samtalet med Khadijah(A) och sade entusiastiskt och trovärdigt:
”Vid den mest Helige! Vid Honom, i Vars händer Waraqahs själ ligger i, tro mig att Den Stora Lagen som hade anlänt till Moses(A) och Jesus(A), har nu anlänt till Mohammad(S). Han är säkerligen denna nations Profet. Säg till honom att vara stark.” Khadijah(A) begav sig hem till Profeten(S) och återberättade vad Waraqah hade sagt till henne.
Warqa beskrev också ängeln Gabriels(A) kännetecknen och allt stämde in på vad Profeten(S) hade sagt. Khadijah(A) insåg vikten i vad som hade hänt och återvände hem för att vara den förste som trodde på sin mans profetskap. Khadijah(A) blev alltså den första personen och den första kvinnan att acceptera Profeten Mohammads(S) profetskap och acceptera Islam som sin religion!
På grund av torka och svårigheter som härjade under den tiden tog Profeten(S) hand om sin kusin Ali(A), Abu Talibs(A) son, för att underlätta för sin farbror (Abu Talib(A)). Profeten(S) och Ali(A) hade ett väldigt kärt och nära band med varandra. Profeten(S) tog hand om Ali(A) som sin egen son, precis som Alis(A) far Abu Talib(A) en gång hade gjort då han tog hand om Profeten(S), och uppfostrade honom väl. När Ali(A) då fick höra vad som hänt tvivlade han inte ett ögonblick på sanningen i Profeten Mohammads(S) ord och accepterade omedelbart hans profetskap och blev således den första mannen att acceptera Islam. Ali(A) var då 10 år gammal.
Kort därefter accepterade Profeten Mohammads(S) adoptivson Zaid ibn Harith(RA) också helhjärtat Islam.
[1] Tareekh at-Tabari, vol.1 sid.205