Profeten(S) var redan från tidig ålder känd för sin goda moral och stora visdom. Han var respekterad och anförtrodd av alla samtidigt som många vände sig till honom för hjälp tack vare hans sannfärdighet och fromhet. Profeten(S) brukade dra sig undan folket under vissa tider och ta sig till en grotta som kallades för Hara’ och som fanns på ett närbeläget berg kring Mecka som kallades för ”jabal an-Noor” (Ljusets berg). Profeten(S) spenderade i ensamhet många dagar i dyrkan och sökande av Guds närhet i denna grotta och träffade inga andra än Imam Ali(A) som då var i tioårsåldern och tog med sig maten som Khadijah(A) skickade till Profeten . När Profeten(S) vid fyrtioårsåldern, en dag tagit sig till grottan för att tala med sin Herre, uppenbarade sig ängeln Jibrail  (Gabriel) för honom med orden: Å Mohammad  ”LÄS, läs vid din Herres namn som har skapat [allt]!” (den heliga Koranen 96:1) Med dessa ord sändes Guds sista Sändebud och Profet, Profeten Mohammad(S), för att föra fram Guds budskap och komplettera den långa kedjan av profeters  verk!