Imam Hosseins(A) predikan på Ashura dagen

“Nu då! Betrakta min familj, betänk vem jag är och sedan tillrättavisa er själva. Efter att ni har gjort det, anser ni då fortfarande att det är lagligt för er att döda mig och plundra min okränkbarhet och respekt?

Är jag inte barnbarn till er Profet(S) och son till hans Efterträdare och kusin, som var den främsta bland de troende och vittnaren över allt som Profeten(S) tog med sig från Allah? Var inte Hamza, Martyrernas Mästare, min faders farbror? Var inte Ja’far, som flyger med två vingar i paradiset, min farbror? Nåddes ni inte av Profetens(S) hadith där han sade att jag och min bror är de ungas mästare i Paradiset? Om ni håller med om vad jag säger, och sannerligen är vad jag har sagt inget annat än sanningen, då är det bättre, för vid Allah, från den tiden som jag förstod att Allah ogillar lögnare, har jag aldrig yttrat en enda lögn. Om ni sedan inte tror på det jag säger, så vänd er till de bland er som är levande och var Profetens(S) kompanjoner. Gå till dem och fråga dem och de kommer att vittna om sanningen i min predikan. Fråga Jabir son till Abdullah Ansari, Abu Sa’eed Khudri, Sahl son till Sa’ad Sa’edi, Zayd son till Arqam och Anas son till Malik, de kommer tala om för er att de har hört denna tradition från Profeten(S) angående mig och min bror. Är inte detta tillräckligt för att få er att avstå från att spilla mitt blod”?

Då sade den förbannade Shimr son till Ziljawashan: “Jag dyrkar Allah (endast) med läpparna (halvhjärtad), och jag förstår inte vad du säger.” När Habib son till Mazahir hörde detta, sade han: “Jag kan se att du dyrkar Allah med 70 olika typer av tvekan, och jag vittnar om att du har sagt sanningen och att du verkligen inte förstår vad Imamen säger, för Allah har beseglat ditt hjärta (med ignorans) .”

Imam Hossein(A) fortsatte:

“Om du har någon tvivel om detta, tvivlar du då även på att jag är Profetens(S) barnbarn? Vid Allah! Det finns ingen annan barnbarn till Profeten(S) varken i öst eller i väst förrutom jag själv bland er. Ve vara över er! Har jag dödat någon bland er som ni söker hämnd för? Eller har jag tillskansat mig någons rikedom eller skadat någon av er vars vedergällning ni söker från mig?”

När ingen besvarade honom, skrek Imam(A) ut med en hög röst:

“O Shabas son till Rab’ee! O Hajjar son till Abjar! O Qays son till Ash’as! O Yazeed son till Haris! Har inte ni skrivit flertalet brev till mig där ni säger att frukterna har mognat och att det omkring liggande jorden har blomstrat, där ni ber mig komma eftersom ni har en stor armé förberett för mig?”

De svarade att de inte hade skrivit några sådana brev, och Imam(A) svarade:

“Prisade vare Allah! Ja, vid Allah, ni skrev det till mig.” Imam(A) fortsatte:

O Folk! Om ni nu inte gillar min ankomst, lämna mig då så att jag kan söka en plats för beskydd.”

Qays son till Ash’as sade: “Vi förstår inte vad du säger. Underkasta er själva till din kusin (Bani Umayyah), och de kommer att behandla dig på ett sätt som behagar er.” Imam(A) svarade:

“Vid Allah! Jag kommer inte ge er trohetsed som en låg man, inte heller kommer jag att fly som en slav.”

Sedan kallade han ut med en hög röst:

“O Allahs tjänare! ‘Och sannerligen, Jag söker skydd hos min och er Herre, ifall ni stenar mig (till döds) och jag söker skydd hos min och er Herre, från varje arrogant person, som inte tror på Räkenskapens Dag.”