Imam Hossein(A) – hans födelse och uppväxt

Imam Hossein(A), son till Imam Ali(A) och Fatima(A), dotter till Profeten(S), föddes i början den 3:e Sha’ban, under det fjärde året av Hijra. Bara han och Jesus(A), Marias son, var i livmodern under endast sex månader. Då han av Shia samfundet anses vara den tredje Imamen efter hans far, Imam Ali(A) och hans broder, Imam Hassan(A) samt på grund av hans ovanliga födelse indikerar detta på något speciellt. Både hans födelse och sannerligen hela hans liv, kan inte anses höra till det normala flödet av människans historia.

Detta faktum måste tas till hänsyn, då vi inte har endast med historia att göra. Det handlar om en speciell man som egentligen inte ingår i den naturliga mänskliga historien, utan han utgör en av de centrala punkterna i själva historien.
Profeter, som Adam(A), och efter honom Noa(A), Abraham(A), Ismael(A), Jakob(A), Moses(A), Josua(A), Salomo(A) och Jesus(A) fick alla höra om hans födelse och martyrskap på platsen i Karbala. Var och en av profeterna kände av sorgen och grät för hans död. Sakarias(A) fick även reda på ”de fem personer under manteln, Kisa” och om Imam Hosseins(A) död. Detta uppenbarades för honom som de fem bokstäverna som inleder surah 19 [surah Mariam(Maria), 19:1]) i Koranen. Dessa är Kaf, som betyder Karbala; Ha, som betyder den gröna nymånen (Hilal), Ya, vilket betyder Yazid; Ayn, syftandes på hans törst (Atashuhu) och Sad, som betyder hans tålamod (Sabruhu).

Då Sakarias(A), i sin höga ålder, bad Gud att skänka honom, en son som skulle även han komma att bli orättvist dödad. Detta för att han [på så sätt] skulle kunna dela Profetens(S) och hans familjs sorg över det döda helgonet från den hemska tragedin i Karbala. Således jämförs ofta Imam Hosseins(A) martyrskap med Johannes Döparen(A).
”Precis som Gud för Johannes huvud dödades sjuttio tusen män, så kommer Han även göra det för Imam Hosseins(A) huvud, och sjuttio tusen män kommer att komma med Imam Mahdi(AJ) ”.
Det sägs att även himlen grät, över dessa två personers död.

Från dessa berättelser ser vi ett försök att integrera Imam Hossein(A) i mänsklighetens historia genom att binda hans död till begynnelsen och även till alla andra viktiga milstolpar i historien. Enligt våra källor inledde Gud historien med martyrskap av profeten Abel(A) och avslutade den med Imam Hossein(A).

Sorgen hos Imam Hosseins(A) heliga familj jämförs av många återberättelser med Jakobs sorg över sin son, Josef(A). Den är till och med större än så, för Jakob(A) var en profet som visste om att hans son var vid liv men som ändå förlorade sin syn av allt gråtande i längtan efter honom. Hur skulle då, den ende överlevande sonen till Imam Hossein(A), inte gråta när han själv bevittnade den grymma massakern av sin far och hans vänner och familj, hans far, som var Imam och ”mästaren av paradisets ungdomar”?

Innan Imam Hosseins(A) födelse, kom Gabriel(A) till Profeten(A) för att meddela honom om den goda nyheten och att erbjuda sina kondoleanser för barnets martyrskap. Det var Gud, som genom ängeln, gav de två Imamerna deras namn vid födseln, som med profeten Arons(A) barns namn. Likt Aron(A) som var Moses(A) efterträdare (Wasi), så var Imam Ali(A) Profeten Mohammads(S) efterträdare och namnen på barnen till de två efterföljarna måste därför vara likartade. Genom detta samband dvs. mellan en profet och hans efterträdare grundar Ibn Shahrashub i al-Manaqib sina bevis på Imam Alis(A) söners Imamat, och i synnerhet Imam Hosseins(A) och hans barns Imamat.

Det är inte möjligt eller ens nödvändigt att här nämna alla de mirakel och särskilda förmåner som åtföljdes med Imam Hosseins(A) födelse. Dock är det värt att nämna några. Det sägs bland annat, att en oskuldsfull jungfru, Huri från paradiset, agerade som barnmorska och en ängel som meddelade Profeten Mohammad(A) att hans dotterson, som var lik Jungfru Maria i sin renhet (batul) och omtyckt av Gud, skulle bli en martyr . Dessa profetior talade Profeten(S) om för sin dotter som då bittert grät och önskade att hennes son aldrig varit född. Således uppfylldes nedan nämnda Koranvers med Imam Hosseins(A) födelse.
”[hon bör tänka på att] modern har burit sitt barn genom det ena svaghetstillståndet efter det andra, [fött det] ” (den heliga Koranen 31:14)

Andra änglar kom för att be om förböner från Profeten(S) för det nyfödda barnets skull. En av dessa änglar blev känd i paradiset som ”Mawla, Hosseins(A) skyddsling”.

Gabriel(A) visade Profeten Mohammad(S) platsen där Imam Hossein(A) skulle stupa som martyr, och gav honom en handfull mängd av dess jord, och informerade honom om alla detaljer kring tragedin. Den handfull mängden av jord förvarades i en flaska med Um Salamah (Profetens(S) fru) fram till Imam Hossein(A) död, då jorden blev till blod.

Enligt den Islamiska synen är mänsklighetens historia, i huvudsak historien om den gudomliga uppenbarelsen. Därför börjar det med en profet som Adam(A), som betraktas som mänsklighetens fader. Dess höjdpunk nåddes med den sista bland profeterna, Mohammad(S) som är ” Guds Budbärares sigill” ”. Efter honom, tillhandahålls historiens så kallade riktlinjer, från Koranen, Guds eviga ord. Trots detta kan inte världen lämnas utan att en Imam som är den rättmätige tolkaren av den uppenbarade skriften, lagstiftare och beviset på Gud bland Hans skapelser.

Det har återberättats att Profeten(S) sågs en gång kyssa Imam Hossein(A) på munnen och säga;
”Du är en Seyyed (herre och mästare), son till en Seyyed och far till en Seyyed. Du är en Imam son till en Imam och far till Imamer. Du är en hujjah (ett gudomligt bevis), son till en hujjah och far till Hujjahs.

Enligt Tolvimamers lära dvs. Shia doktrin, utses inte en Imam genom människornas val utan snarare genom en uppenbarad text (nass). Således tros det att många Koranverser uppenbarades och uppfylldes som ett bevis för Imam Ali(A) och hans barns Imamat. Bland de många verser som citeras ofta, hittar vi den mest kända i surah al-Insan(Människan).

”de som ger den fattige, den faderlöse och fången att äta – oavsett deras eget behov och det pris de sätter på [födan] – [och säger:] ”Det är för Guds skull vi ger er att äta och vi väntar ingen gengåva och inget tack från er;” (den heliga Koranen 76:8-9)

Dessa verser uppenbarades i samband med att en fattig man, en föräldralös och en slav under 3 påföljande nätter kom till Imam Alis(A) och Fatimas(A) hus och bad om allmosor. Varje gång gav de sin egna enkla mat beståendes av lite bröd till de behövande och förblev utan mat själva. Det återberättas att dessa behövande personer var änglar som kom för att pröva dem och bekräfta deras Imamat. Gud skänkte dem sedan en himmelsk måltid som de åt under många dagar utan att maten minskade.
Men gällande Imam Hosseins(A) och hans efterkommandes Imamat, återberättas det från Profeten(S) att han sade:
”Guds vilja var att (Imamatet) skulle vara bland dina ättlingar fram till domedagen”.

Under en tid av fattigdom som sammanföll med Eid, då Profetens(S) heliga hushåll Ahl al-Bait(A) inte hade någonting att ge som traditionell Eid-gåva till Imam Hassan(A) och Imam Hossein(A) som då var små, hämtade Rodwan, vakten av Paradisets portar, klädedräkter från Paradiset till dem.
Om Imam Hossein(A) själv, återberättas det om ett antal mirakel som han utförde, bland annat; att bota en sjuk man med en dödlig feber, förutsäga framtida händelser, och att få ett barn från en otrogen kvinna att bekänna sin moders otrohet. En grupp män kom till honom för att höra mer om mysterierna kring den heliga familjen(A) och den hemliga kunskap som Imamerna(A) besitter. Imam Hossein(A) bad då om att få tala till var och en av dem enskilt för att se om de kunde klara av att hantera sådan mystisk kunskap.

Den första av männen som han talade med förlorat under en kort tid sitt förstånd och började gå runt som en galning, detta eftersom den dolda kunskapen för människor inte kan hanteras av vanliga människor. Sannerligen har Imamerna kunskapen om allt ”och med dem finns kunskapen om boken” (Ilm al-Kitab).

Imam Hossein(A) var en förebild för mod, tapperhet, vishet och storsinthet. Han gav ofta allt han hade till de fattiga eftersom han ansåg de fattiga var mer förtjänta av hans egen förmögenhet än han själv. Men han gav alltid till dem som förtjänade det, vad gäller av både behov och kunskap. Detta framgår av flera berättelser där han och en behövande man engagerade sig i ett inspirerande samtal som syftade till att testa mannens kunskap och fromhet då Profeten(S) förklarat att en handling med gott arbete (Ma’ruf) måste kombineras med kunskap (Ma’rifah).

Det sägs att han fick tjugo-fem pilgrimsfärder att stå och be oavbrutet dag och natt. Hans asketiska liv, tålamod, barmhärtighet, generositet och starka hjärta var kända bland folket. I kunskap, karaktär och utseende, var han mest lik Guds budbärare.

En annan återberättelse som bevisar Imam Hosseins(A) Imamat, är följande;
under natten till den himmelska resan (Mi’raj) blev Profeten(S) tillsagd från Gud att Hushållet(A) är de bästa bland människorna. Och Gud fortsatte:
”O Mohammad, Jag riktade en mäktig blick på jorden och därifrån valde jag en av mina egna namn åt dig, således kommer jag inte att nämnas någon annan stans förutom att du skall nämnas med mig. Jag är Mohammad och du är Mohammad(S). Jag tittade ytterligare en gång på jorden, och från den blicken tog jag ett annat av mina namn till Ali; Jag är den mest Upphöjda (A’la) och han är Ali. (den upphöjde).”

Sedan sade Gud till Profeten Mohammad(S) att Han skapade honom och ”de fem under manteln” och deras avkomma av Imamer från sitt eget ljus. Gud frågade sedan om Profeten Mohammad(S) ville se dem och blev då tillsagd att titta till höger om tronen där han såg liknelsen av de tolv Imamerna ståendes i bön. Bland dem var den tolfte, Imam Mahdi(AJ), som en stor stjärna lysandes med sin glans.

Gud talade igen och sade;
”O Mohammad dessa är av de bevisen (Hujaj) från mig i denna värld, och Imam Mahdi(AJ) är det nödvändiga (wajib) beviset. Han är beviset för deras (Imamernas) vänner (awlia) och deras hämnare av deras fiender ”.