Den blödande solen
Och sedan kallade Hossein(A) på fienderna för att de skulle strida mot honom och han sade: ”Martyrskap är bättre än att förödmjukas och förödmjukelse är bättre än att hamna i Helvetet.
En av återberättarna säger: ”Jag har aldrig sett en man som har förlorat sina barn och följeslagare och som har lidit så mycket smärta och svårighet men ändå träda in i stridsfältet med sådan mod och utmana fienderna. Det gick till den nivån att fienderna attackerade honom som en grupp men han stred tillbaka dem med sitt svärd och fienderna sprang iväg som ett flock djur.
Imam Hossein(A) attackerade vissa gånger fiendens förtätade linjen av 30 000 man, förgjorde dem och skingrade dem. Sedan återvände han till sin plats och sade: ”Det finns inge styrka eller makt förutom hos Allah, den Exalterade och Store”.
Återberättaren säger: ”Imam Hossein(A) brukade strida kontinuerligt tills fienden separerade mellan honom och hans familj.”
Imam Hossein(A) ropade på dem och sade: ”Ve över er, O följeslagare till Abu Sufyans familj! Om ni inte har någon religion eller är rädda för livet efter döden, så var åtminstone fria människor i den här världen…”
Shimr sade: ”Vad är det du försöker säga O Fatimas son?”
Imam Hossein(A) svarade: ”Vad jag försöker säga är att ni strider mot mig och ni strider mot mig; men kvinnorna har inte begått någon synd så stoppa era tygellösa, upproriska och ignoranta män från att attackera min familj så länge som jag lever”.
Shimr sade: ”Du förtjänar detta.”
När Hossein(A) hade fått många skador så slog Salih Ibn Wahab honom hårt med sitt klot och Hossein(A) föll ner från sin häst och landade på sin högra kind medan han sade: ”I Allahs Namn, via Allah och på Budbärarens stig….”
Shimr skrek: ”Vad är det ni väntar på angående den här mannen?” Så armén attackerade honom från olika håll.
Hilal Ibn Nafi sade: ”Jag var med Umar Ibn Sa’ads armé när någon ropade: ”Glada nyheter O befälhavare! Detta är Shimr som har dödat Hossein”.
Han sade: ”Jag stod vid sidan av Hossein(A) mellan armé grupperna när han befann sig i sin sista stund. Jag svär vid Gud att jag inte sett en person vara täckt av sitt egna blod men ändå vars ansikte vara vackrare och skina mer än Hossein. Hans skönhet och sken stoppade mig från att tänka på att döda honom…”
Efter att Imam Hossein(A) blev martyr enligt återberättaren: ”Fienderna föregick varandra i plundringen av tälten som tillhörde Allahs Budbärares familj; det gick till den nivån att de tog bort täcket från kvinnornas axlar. Vid denna tidpunkt kom Allahs Budbärares döttrar ut medan de grät och sörjde förlusten av deras kära.”
Återberättaren fortsätter: ”Sedan tog dem plundrade och barfota kvinnorna ut från tälten som fångar medan de brände upp tälten.”
Kvinnorna sade: ”Vi ber er vid Allah att ta dit Hossein(A) blev dödad”.
När kvinnorna såg de döda kropparna så skrek dem och rev deras ansikten.
Och sedan säger han också: ”Jag svär vid Gud att jag inte kommer att glömma att Zaynab(A), Alis(A) dotter, sörjde Hossein(A) medan hon med en sorgsen röst reciterade: ”O Mohammad….”
(Ovan är ett urval från ”Al-Luhuf Ala Qatili al-Tufuf” av Seyyed Ibn Tawoos(1))
Fotnoter:
1) Urvalet är plockad från den persiska versionen av boken ”Luhuf” som översatts av Seyyed Abolhassan Mir Abutalebi.