I Mecka fortsatte förtrycket mot muslimerna och det som hände Mecka blev även känt bland arabiska stammar. De blev nyfikna på den nya religionen och på hur det skulle gå i kampen mellan de inflytelserika Quraysh och muslimerna. Många människor kom till Mecka för att lyssna på profeten och en del av dem insåg att Islams budskap var gudomligt. De förstod att det innehöll en lära som förunnade människan hennes mänskliga rättigheter. Den nya religionen kunde ge människan ett värde. Den försvarade hennes okränkbarhet, och hennes rätt till ett lyckligt liv i harmoni och säkerhet.
Islams budskap innehöll en barmhärtig attityd mot allt som Gud skapat. De läror som bygger på barmhärtighet, medlidande och förlåtelse har alltid varit fängslande för människor som lever under grymma, hårda och omänskliga förhållanden. Islams budskap innehöll en ny attityd gentemot de svaga och fattiga: “/…/ den som håller domen för lögn? Det är han, som förskjuter den faderlösa, och icke uppmanar andra att bespisa den fattige.” [Den heliga Koranen, 107:1-3]
Om fattiga och utblottade säger Koranen bl.a.: “Och de i vars rike finns en erkänd rätt för tiggare och utblottade.” [Den heliga Koranen, 70:24.25]
Om föräldrarna säger Koranen: “Vi hava och ålagt människan att behandla föräldrar väl; hennes moder har burit henne med vånda och fött henne med vånda.” [Den heliga Koranen, 46:15]
Islam ifrågasatte sedan hos vissa stammar att begrava sina små flickor levande då hon kunde vara en skam för sina föräldrar “Och när den levande begravna spörjes, För vilken synd hon blivit dräpt.” [Den heliga Koranen, 81:8-9]
Islams budskap var också ett budskap om rättvisa till människorna i hela världen. Det var ett nytt budskap i samhällen där de starka bestämde över de svaga. De som var rika och mäktiga förtryckte de fattiga med olika åtgärder som befäste överklassens makt över underklassen. Men Islams budskap visade en kritisk attityd mot det rådande system:
“Och i himlen har Han lyft högt och bestämt måttet. Så att ni icke kan överskrida måttet. Så väg alla ting med rättvisa och var icke snåla med måttet.” [Den heliga Koranen, 55:7-9]
“Gud påbjuder förvisso rättvisa, välgörenhet och givmildhet mot anförvanter/…/uppfyll avtalet med Gud, då I ingått avtal, och bryt ej ederna, sedan de vunnit laga kraft.” [Den heliga Koranen, 16:90-91]
“Och om ni (Beslutar er för att) straffa (Upprorsmakarna) straffa dem då i samma grad som ni har blivit förfördelade, men om ni då visar tålamod, då är det förvisso bäst dem som är tålmodiga.” [Den heliga Koranen, 16:126]
“(Sedan sa vi till honom) O David, vi har gjort dig till en ställföreträdare på jorden, så döm mellan människor med rättvisa.” [Den heliga Koranen, 38:26]
Islams moraliska lära gjorde också budskapet attraktivt. Koranen kunde ge åtskilliga råd och anvisningar om hur människan ska uppföra sig och handla mot andra:
“Och den Nåderike (Gudens sanna) tjänare är de som ödmjukt vandrar på jorden och när en okunnig tilltalar dem, undviker de dem behagfullt genom att säga: Frid.” [Den heliga Koranen, 25:63]
“Och de som icke bär falsk vittnesbörd, och när de passerar något förgängligt, går de förbi med värdighet.” [Den heliga Koranen, 25:72]
“Och inbjud till din Herres väg med visdom och goda förmanings ord och resonera med dem på det sätt som är bäst.” [Den heliga Koranen, 16:125] ”Och klandra icke den som söker (din hjälp)”. [Den heliga Koranen, 93:10]
Islam var också huvudsakligen ett kunskapens budskap. Det avslöjar redan de första verserna som uppenbarades, men det är också ett genomgående tema i hela läran:
“Säg bara: Herre skänk mig ökad kunskap.” [Den heliga Koranen, 20:124] “…Säg: är de som vet, lika de som icke vet?” [Den heliga Koranen, 39:9]
“…Vi har i detalj förklarat tecken för ett folk som äger kunskap.” [Den heliga Koranen, 6:97]
Med denna lära hoppades och väntade muslimerna på en vändpunkt för religionen och dess spridning. Vändpunkten kom verkligen år 619. Det var vid tiden för pilgrimsvandringen till Ka’ba år 619. Några mäktiga män från Khazrajstammen i Medina reste 400 kilometer för att komma till Mecka där Profeten(S) predikade. I Meckakom de i kontakt med den nya läran. De hörde många verser från den heliga boken – Koranen. De mötte också Profeten(S)och han förklarade den nya religionen för dem och uppmanade dem att tro på den. Några av männen bekände sig till den nya tron och de spred den bland sina landsmän i Medina. Följande år kom det tolv män från Medina och några bland dem var från Awsstammen. År 622 förklarade 70 personer sin tro på Islam inför Profeten(S).
Med Islams spridning i Medina började en ny och viktig epok i Islams historia. Men det innebar också en ny och farlig kamp mellan Quraysh och den heliga Profeten(S)