I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Profetens(S) hela khutba i Ghadir Khum efter sin Hajjat-al-wada’ (Avskeds pilgrimsfärd) som han utannonserat till alla så de må följa med honom till Hajj det året och höra det gudomliga budskapets sista och kompletterande befallning.

Profeten(S) som var så ömsint att han vid tillfällen uträttade salat (bönen) som han så innerligt älskade hastigare för att han visste att det fanns äldre bland de som bad bakom honom eller hörde ett barn gråta efter sin mor som stod i bön, lät alla invänta alla vid Ghadir Khum och samlade alla och yttrande denna khutba mitt på dagen under den brännande solen i Arabiens öken vid Ghadir Khum utanför Mecka!

……

”All lovprisande och tacksamhet hör till Gud, som är upphöjd i Sin Ensamhet och är nära i Sin Enhetlighet, och är suverän i Sitt välde och stor i Sin Mäktighet, och omgett allt Hans kunskap och [det medan] Han är i Sin ställning, och överväldigade alla skapelser med Sin makt och bevis. Den Lovprisade alltid varit, den Lovordade alltid är och den Ärade alltid förblir, och Initieraren och Återbringaren, och varje amr (påbud och befallning) till Honom återgår. Frambringaren av himlavalven och Bredaren av utbredda [jordarna] och Betvingaren [Härskaren] av jordarna och himlarna, Mästerlig [bristfri] Fulländad [obesudlad felfri], Herren av änglarna och Rooh [en unik ängel], har [ständigt] Favör över samtliga Han alstrat, Gunstig över samtliga Han frambringat, skönjandes [uppfattandes varje blick av] alla ögon och inga ögon ser Honom. Generös Saktmodig Fördragsam, sannerligen har Hans barmhärtighet omfattat allt och Han har [ständigt] Ynnest över dem [Sina skapelser] med Sin välsignelse. Hastar inte med Sin vedergällning, och inleder [skyndar] inte till dem med vad de förtjänat av Hans bestraffning. Sannerligen har Han [inblick i] medvetande om det [inre] dolda och har kännedom om det innerliga [inom varje väsen], och ej döljs för Honom det förborgade och ej fördunklas för Honom det hemlighållna. För Honom tillhör omslutandet av allting och herravälde över allting och allmakt i allting och allsmäktighet över allting, och det finns ej som Honom något. Och Han är Frambringaren av ting då det ej fanns ting, Evig Levande och Upprättare med justhet, ingen gudom utom Honom den Ärade den Vise. Suverän från att inbegripas av synerna och Han inbegriper synerna och Han är den Välvillige den Allvetande. Ingen når Hans beskrivande av att betrakta Honom, och ingen finner hur Han är av dold och uppenbar utom med vad Han ledsagar till – Ärad och Praktfull äro Han – Sig Själv.

Och jag vittnar att Han är Allah [Gud] vars Hans fulländning fyllt [genomsyrat] tiderna, och vars Hans ljus innefattar evigheten, och som verkställer Sin amr (påbud och befallning) utan samråd med rådgivare, och ej finns med Honom partner i Hans föreskrivande [bestämmelse] och ej bistås Han i Sitt ordnande [reglerande]. Formade vad Han genererade förutan [behov till] exemplar [att utgå från], och skapade vad Han skapade förutan bistående av någon och ej besvär och ej begrundan. Han frambringade; så var det, och alstrade; så framkom det. Så Han är Allah [Gud] som det finns ingen gudom utom Han Prima [utmärkt] framställande, God bildande, den Rättvise som inte förtrycker, och den Givmilde till vem allt återvänder.

Och jag vittnar att Han är Allah [Gud] som allting underkastats inför Hans Storhet, och underkuvats allting inför Hans Ära, och överlämnats allting inför Hans Makt, och ödmjukats allting inför Hans Vördnad. Konungen av herradömena och Roteraren [Spinnaren] av valvarna och verksättaren [betvingaren] av solen och månen, varje flyter till en ände utnämnt [tidsbestämt]. Inlindar natten över dagen och inlindar dagen över natten som söker den raskt Knäckaren av varje egensinnig förtryckare, och Förgöraren av varje trotsande shaitan (djävul).

Ej funnits för Honom motståndare och ej med Honom like; Allena Obehövande ej avlat och ej avlats och ej funnits för Honom någon jämlike [någonsin]. EN Gud och en ärad Herre, Han vill så Han utför, och Han vill så Han fastställer, och Han vet så Han beräknar [förutser], och Han tar liv och upplivar [ger liv], och Han gör fattig och berikar [gör rik], och Han ger skratt och ger gråt, och för nära och avlägsnar och frånhåller och skänker, Hans är herraväldet och Hans är hamd (all lovprisande och tacksamhet), i Hans hand [makt] är [allt] det goda och Han är mäktig över allting. Skrider natten i dagen och skrider dagen i natten, finns ingen gudom utom Han den Ärade den [mäkta] Förlåtande. Bönhöraren [Besvararen] av duaa (åkallan) och storligen [vida] Skänkande, Beräknaren av andetag och Herren av djinn och människor – som ej ter sig svårt för Honom något, och ej besvärar [betungar] Honom skriet av utskrikande [tjutandes i bönande] och ej gör Honom otålig [utmattar] insisterandet av insisterare [i vädjan]. Skyddaren av de välgörande, och Framgångsskänkaren till de frälsta, och Förmyndaren av de troende och Herren av världarna; som är värd [förtjänt] av varje som Han skapat att tacka Honom och lovprisa Honom över varje tillstånd. Jag lovprisar Honom mycket och tackar Honom ständigt över glädje och sorg och svårighet och lättnad, och jag tror på Honom och på Hans änglar och Hans böcker [skrifter] och Hans sändebud [profeter]; hörsammar Hans befallningar och lyder och föregår [skyndar] till allt som gör Honom nöjd [belåten] och underkastar mig för vad Han fastställer, i åstundande av lydnad till Honom och fruktan från Hans bestraffning; för sannerligen är Han Allah som ej säkras från Hans list [övertag] och ej rädds förtryck från Honom.

Och jag bekänner för Honom över mig själv med [mitt] tjänarskap och jag vittnar för Honom med [Hans] Herrskap, och jag utför vad Han uppenbarat för mig fruktandes från att inte göra så drabbar mig från Honom ett straff som inte någon kan bortdriva från mig även om dennes list är stor och dess vänskap är ren – [då] ingen gudom finns utom Han – för att Han har låtit mig veta att om jag inte förmedlar det som nedsänts till mig i Alis(A) haqq (rätt och sanning) [beträffande Ali] så har jag inte förmedlat Hans budskap, och Han – ärad och upphöjd äro Han – garanterade för mig skydd från folket och Han är Allah den tillräckliggörande den givmilde. Så Han uppenbarade för mig: ’I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn, O du Sändebud(S) förmedla det som nedsänts till dig från Din Herre – i fråga om Ali det vill säga Ali ibn Abi Talibs kalifat [efterträdande] – och om du inte gör så har du inte förmedlat Hans budskap, och Gud skyddar dig från folket’ [den heliga Koranen 5:67].

O folk, jag har inte tillkortakommit i förmedlande av vad Gud den upphöjde nedsänt till mig, och jag förklarar för er anledningen av denna vers: förvisso nedkom Jibrail(A) till mig tre gånger beordrandes mig från min Herre frid – och Han är Friden – att jag ska stå i denna plats [och] så låta veta [kungöra för] varje vit och svart: att Ali ibn Abi Talib är min broder och min förtrogne och min khalifa (efterträdare) över min ummah (folk och nation) och Imamen (gudomligt utvald ledare) efter mig, vars ställning från mig är ställningen av Haroon från Musa förutom att det finns ingen profet efter mig, och han är er wali (förmyndare och vän) efter Gud och Hans Sändebud(S), och Gud den ärade den upphöjde har nedsänt över mig med detta en vers från Sin bok vilket lyder: ’Förvisso är er förmyndare Gud och Hans Sändebud(S) och de som antagit tron, de vilka upprättar bönen och förrättar allmossan och [det medan] de är i rokoo’’ [den heliga Koranen 5:55], och Ali ibn Abi Talib är den som upprättade bönen och förrättade allmosan och [det medan] han var i rokoo’ eftertraktandes Gud den ärade den prisade i varje tillstånd. Och jag frågade Jibrail(A) att ursäkta för mig Friden [Gud] från att förkunna detta till er – O folk – för min vetenskap om knappheten av muttaqin (de fromma och gudfruktiga), och mångfalden av munafiqin (hycklarna) och lömskheten av de klagande och svindlandet av de narrande av Islam, vilka Gud beskrivit i Sin Bok att de sannerligen ’säger med sina tungor vad som inte är i deras hjärtan, och de antar det som simpelt och [det medan] det är stort hos Gud’, samt myckenheten av deras skadande av mig, inte en gång, tills de kallade mig naiv och påstod att jag var så för myckenheten av hans [Imam Ali(A)] medfölje av mig och mitt mottagande av honom och hans mottaglighet från mig tills Gud den ärade den prisade nedsände beträffande detta ’och utav de är de som skadar Profeten(S) och säger att han är naiv; säg, naiv – om de som påstår att han är naiv – bättre än er, han tror på Gud betror de troende’ – versen [den heliga Koranen 9:61]. Och om jag ville namnge de som sagt detta med namn skulle jag namnge och [om ville] hinta mot dem skulle jag ha hintat, och [om ville] utpeka dem skulle jag ha utpekat, men vid Gud har jag i deras fråga visat storsinthet, och allt det gör inte Gud belåten med mig utom att jag förmedlar vad Gud nedsänt till mig i Alis(A) haqq [beträffande Ali]” sedan reciterade han [Profeten(S)]: ”’O du Sändebud, förkunna det som nedsänts till dig från din Herre – beträffande Ali – och om du inte gör så har du inte förmedlat Hans budskap och Gud skyddar dig från folket’.

Så vet [var medvetna] o folk detta om honom och förstå det och vet [var medvetna om] att Gud har utsett honom för er som en wali (förmyndare) och en Imam vars lydnad Han [Gud] gjort till förpliktelse för Muhajerin (utvandrarna från Mecka till Medina) och Ansar (Medinaborna) och för de efterföljande av dessa i godhet, och för ökenborna och stadsborna, och för icke-arberna och araberna, och den frie och den ägde [slaven], och den lille [unge] och den store [gamle], och för den vite och den svarte, och för varje monoteist – hans befallning verkställd, hans yttrande genomförd, hans order uträttad, förbannad är den som går mot honom, välsignad är den som åtlyder honom och besannar honom, så Gud har förlåtit för honom och den som lyssnar till honom och lyder honom.

O folk, detta är den sista ståndpunkten jag upprätthåller i denna position, så lyssna och lyd och efterfölj Gud er Herres befallning, för sannerligen är Gud den ärade den prisade er förmyndare och er Gud, sedan under Honom Hans Sändebud och Profet(S) som tilltalar er, sedan efter mig Ali är er förmyndare och Imam på order av Gud er Herre, sedan är Imamat i min ätt av hans söner till dagen då ni möter Gud och Hans Sändebud(S). Inget halal (tillåtet) utom det som Gud och Hans Sändebud och de [Imamerna] tillåtit, och inget haram (förbjudet) utom det som Gud och Hans Sändebud och de förbjudit, och Gud den ärade den prisade har lärt mig halalen och haramen och jag har öst [skänkt] det som min Herre lärt mig från Sin Bok och Sin halal och Sin haram till honom [Imam Ali].

O folk, ära honom. Det finns ingen kunskap utan att Gud samlat den i mig, och varje kunskap jag blivit lärd så har jag samlat det i Imam al-muttaqin (de fromma gudfruktigas gudomligt utvalda ledare), och det finns ingen kunskap utan att jag lärt den till Ali, och han är ’Imam al-Mobin’ (den uppenbara Imamen) vilken Gud nämnt i surah Ya-Sin: ’och varje sak har vi samlat i en uppenbar Imam’ [den heliga Koranen 36:12].

O folk, tappa inte [förvilla er inte bort från] honom och avlägsna er inte från honom, och förringa inte hans wilayat (förmyndarskap), för det är han som leder till haqq (rätt och sanning) och handlar den, och utplånar batil (orätt och osanning) och hämmar från den, och inte hindrar honom i Guds väg klandringen av klandrare. [Han var] den första som trodde på Gud och Hans Sändebud, ingen föregick honom i tro på mig, och [han är] den som uppoffrade för Guds Sändebud sig själv, och som var med Guds Sändebudoch [det medan] ingen dyrkade Gud [tillsammans] med Hans Sändebud utav männen utom han. [Han var] den första av folket i salat (bön) och den första som dyrkade Gud med mig. Jag beordrade honom från Gud att sova i min bädd, så han gjorde det uppoffrandes för mig sig själv.

O folk, ära honom för Gud har ärat honom, och motta [anta och acceptera] honom för Gud har utsett honom.

O folk, han är en Imam från Gud, och Gud kommer inte att acceptera ångerfullheten av någon som förnekar hans wilayat (förmyndarskap) och kommer inte att förlåta denne; säkert är detta för Gud att göra detta mot den som motsätter sig Hans befallning och att bestraffa honom en hård straff för eviga evigheter och alla tider; så var aktsamma från att gå mot Honom, ’så hamnar ni i en eld vars bränsle är folk och sten; förberett för icke-troende’ [den heliga Koranen 2:24].

O folk, om mig – vid Gud – har de första av profeter och sändebud utlovat, och jag – vid Gud – är den sista av profeter och sändebud och hujja (bevis och argument) över alla skapelser utav himlarnas och jordarnas invånare. Så den som tvivlar i detta har förnekat [är icke-troende] likt otron av den första jaheliyya (ignoransen) och den som tvivlar på något av dessa av mina ord har tvivlat i allt som nedsänts till mig, och den som tvivlar i en av Imamerna har tvivlat på alla dem, och den som tvivlar på oss är i [helvets-] elden.

O folk, Gud den ärade den prisade förärade mig med denna ära utav Hans gunst över mig och en välgärning från Honom till mig och ingen gudom finns utom Han, förvisso är för Honom all lovprisande och tacksamhet från mig för eviga evigheter och alltid och i varje tillstånd.

O folk, ära Ali för han är den bästa av människor efter mig utav [både] män och kvinnor så länge Gud nedsänder rizq (levebröd och livsuppehälle) och skapelsen förblir. Förbannad förbannad, fördömd fördömd är den som motsäger mig dessa av mina ord och inte accepterar dem. Förvisso har Jibrail(A) låtit mig veta från Gud den upphöjde om detta och att Han säger: ’den som fientligas mot Ali och inte följer honom så är över denne Min förbannelse och Min vrede’, ’och låt varje nafs (jag) titta vad den har försänt till imorgon och frukta Gud – från att gå mot Honom så att ett fotsteg snubblar efter dess stadga – förvisso är Gud vis om vad ni gör’ [den heliga Koranen 59:18].

O folk, förvisso är han ’janbellah’ (Guds närhet) som Han den Ärade nämner i Sin Bok, så säger Han den upphöjde angeendes om den som går mot Honom: ’att ett nafs säger ve över mig över vad jag försummat i Guds närhet’ [den heliga Koranen 39:56].

O folk, begrunda Koranen och förstå dess verser och reflektera i dess mohkamat (entydiga verser) och förfölj inte dess motashabeh (flertydiga verser), för vid Gud kommer inte klarlägga för er dess inre och inte förtydliga för er dess tolkning utom den som jag håller i hans hand och höjt upp till mig och hållit upp hans arm och lyft det i min hand och kungörandes för er att: sannerligen är den jag är mawla (ledare och förmyndare) över så är denna Ali dess mawla (ledare och förmyndare), och han är Ali ibn Abi Talib, min broder och min förtrogne, och hans följeskap är från Gud den ärade den prisade vilket Han nedsänt över mig.

O folk, sannerligen är Ali och de goda av mina söner från hans avkomma är theqal al-asghar (den lilla vikten), och Koranen är theqal al-akbar (den stora vikten), så var och ett av dem meddelar om sitt medföljda [den andra] och överensstämmer med den, de separeras inte tills de anländer till mig vid källan. Förvisso är de Guds förtroende i Hans skapelse och Hans styrande på Hans jord. Förvisso har jag [nu] uträttat, förvisso har jag [nu] kungjort, förvisso har jag [nu] låtit höras, förvisso har jag [nu] [tydliggjort] klarlagt, förvisso sade Gud den ärade den prisade och jag sa från Gud den ärade den prisade, förvisso finns det ingen ’Amir al-mo’menin’ (de troendes Mästare) utom min broder denna, förvisso är inte halal (tillåtet) ledandet av mo’menin (de troende) efter mig för någon utom honom.”

Sedan stötte Profeten(S) Imam Ali(A) med handen och lät honom stå vid hans högra sida; sedan fortsatte Profeten(S):

”O folk, vem är mer berättigad till er än er själva?”

Folk svarade: ”Guds och Hans Sändebud!”

Så han [Profeten(S)] sade: ”Förvisso den jag är mawla (förmyndare och ledare, vän och beskyddare) är denna Ali mawla; O Allah var vän [hjälp/skydda] den som är vän till honom [skyddar/hjälper] och var fiende till den som är fiende till honom och hjälp [till seger] den som hjälper honom [till seger] och svik [överge] den som sviker [överger] honom.

O Folk, denna Ali är min broder och min wasi (förtrogne efterlämnade [omhändertagaren efter mig]) och förvaringen av min kunskap, och min khalifa (efterträdare) i min ummah (folk och nation) över den som tror på mig och över tafsir (tolkande) av Guds Bok – Ärad och Praktfull äro Han – och kallande till den och utövande av vad Han behagar [gör Gud nöjd] och krigande mot Hans fiender och mowali [medföljaren, hjälpen, underlydande och förmyndande] över Hans lydnad och den hämmande från Hans olydnad. Sannerligen är han Guds Sändebuds khalifa (efterträdare) och Amir al-Mo’menin (de troendes Mästare) och den vägledande Imamen från Gud, och dödaren [dräparen] av Nakethin (Edbrytarna) och Qasetin (De illmariga förtryckarna) och Mareqin (De utsöndrade) med Guds amr (befallning och bestämmelse). Gud säger: ’Ändras ej ordet hos Mig.’ Med Din amr (befallning och bestämmelse) O Herre jag säger: O Allah var vän [hjälp/skydda] den som är vän till honom [skyddar/hjälper] och var fiende till den som är fiende till honom och hjälp [till seger] den som hjälper honom [till seger] och svik [överge] den som sviker [överger] honom och förbanna [uteslut från Din omfattande barmhärtighet] den som förnekar honom och vredgas över den som förvägrar hans haqq (rätt och sanning och rättighet). O Allah sannerligen har DU nedsänt [uppenbarat] versen i [om] Ali vid kungörelsen av det och Ditt tillsättande av honom för denna dag: ’idag har Jag fulländat [kompletterat] för er, er religion och fullbordat över er Min ni’ma (välsignelse) och godtagit för er Islam [till] religion’; ’och den som söker förutom Islam [tron av komplett underkastelse till Gud] till religion så aldrig accepteras från honom och han är i akhira (nästa värld) utav de förlorande [som lidit förlust och gått förlorade].’ O Allah sannerligen tar jag Dig till vittne att jag sannerligen har förmedlat.

O folk, sannerligen fulländade Gud – Ärad och Praktfull äro Han – er religion med hans [Alis] Imamat (gudomligt utvald ledarskap), så den som inte tar honom till Imam (ledare) [och efterföljer], och [även] de som står i hans ställning utav mina söner från hans ätt, till domens dag och sammanförandet [samlingen] inför Gud – Ärad och Praktfull äro Han – så är dessa de vars handlingar sänkts [tappat värde] i dunya (denna värld) och akhira (nästa värld) och i elden [helvetet] är de förevigade ’ej lättas från dem bestraffningen och ej ges dem andrum.’

O folk, detta är Ali, den mest hjälpande av er till mig och den mest berättigade av er till mig och den närmaste av er till mig och den käraste av er till mig, och Gud – Ärad och Praktfull äro Han – och jag är belåtna [nöjda] med honom. Och ej har nedsänts [uppenbarats] en vers av ridha (Guds belåtenhet och nöjdhet) i Koranen utom i [gällande och avseendes] honom, och ej tilltalade Gud de som tror [de troende] utom att Han [Gud] inledde med honom [Ali], och ej nedsänts [uppenbarats] en vers av lovordande i Koranen utom i honom, och ej vittnat Gud om paradiset i ’har det inträffat för människan…’ utom för honom, och nedsände den ej i annan än honom och ej prisade med den annan än honom.

O folk, han [Ali] är hjälparen av Guds religion och förkämpen [försvararen] för Guds Sändebud, och han är at-taqi (den gudfruktige fromme) an-naqi (den förädlade klare) al-hadi (den vägledande) al-mahdi (den vägledde). Er Profet är den bästa profeten och er wasi (förtrogne efterlämnade [omhändertagande]) är den bästa wasi och hans söner de bästa av awsiya’ [plural av wasi].

O folk, ättlingarna av varje profet är från hans ätt, och mina ättlingar är utav ätten av Amir al-mo’menin Ali.

O folk, förvisso fördrev Iblis [Satans] Adam från paradiset med hasad (avund), så avundas inte honom [Ali] så sänks era handlingar och skakar [stakar sig, snubblar och glider] era fötter, för förvisso Adam sänktes till jorden med ett misstag, och han är Guds – Ärad och Praktfull äro Han – valde; så hur vore det för er och ni är ni och utav [bland] er är Guds fiender! Vet att sannerligen ej hatar [känner agg] för Ali utom den osalige [fördärvade evigt fördömde], och ej hjälper [är vän till, medföljer, efterföljer, bistår] Ali utom taqi (den gudfruktige fromme), och ej tror på honom förutom mo’min mokhlis (ren obesudlad troende). Och i [gällande avseende] Ali – vid Gud – nedsändes [uppenbarades] surah al-’Asr: ’I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn * [Gud svär:] vid ’Asr (tiden) * Sannerligen är människan i förlust’ utom Ali som trodde och [belåtet och nöjd] accepterade haqq (rätt och sanning) och sabr (uthållighet och tålamod).

O folk, jag har tagit Gud till vittne och förmedlat till er mitt budskap och är inte över Sändebudet utom det klara [uppenbara] förkunnelsen [budskapet].

O folk, anta taqwa (gudfruktighet och fromhet) inför Gud haqq (rätten och sanningen) av Hans taqwa och dö inte utom och ni är moslemoon (muslimer – underkastade Gud).’ [den heliga Koranen 3:102]

O folk, ’tro på Gud och Hans Sändebud och ljuset som nedsänts med honom då innan att VI förvränger [utraderar] ansikten så tillbakasänder dem över sin väg [spår] eller förbannar dem så som VI förbannade ashab as-sabt [Sabats folk].’ Vid Gud menade inte med denna vers utom ett folk [skara] utav mina ashab (följeslagare); jag känner dem med deras namn och jag är ingift hos dem, och jag har befallts till skonande av dem så låt varje person handla över vad han finner för Ali i sitt hjärta utav kärlek och agg.

O folk, ljuset från Allah – Ärad och Praktfull äro Han – löper i mig, sedan i Ali ibn Abu Talib, sedan i ätten av honom till al-Qaim al-Mahdi som tar igen Guds haqq (rätt) och varje haqq som är för oss, för förvisso Gud – Ärad och Praktfull äro Han – har låtit oss vara hujja (argument och bevis) över de tillkortakommande [bristande med avsikt] och de envisa [motsträviga] och de motstående [trotsande] och de svikande [förrådande] och de syndande och de förtryckande och de beslagtagande utav hela världarna [-s skapelser och befolkningar].

O folk, jag förvarnar er att ’jag sannerligen är Guds Sändebud; har föregått innan mig sändebud, så om jag dör eller dödas vänder ni över era spår [återgår till hur ni var innan]? Och den som vänder över sitt spår så aldrig skadar Gud med något och Gud kommer belöna de tacksamma de tålmodiga.’ O förvisso är Ali han som beskrivits med sabr (uthållighet och tålamod) och shokr (tacksamhet till Gud), sedan efter honom mina söner från hans ätt.

O folk, belasta inte med tacksamhetsskuld över mig för er [antagande av] Islam; utan belasta inte med tacksamhetsskuld över Gud [för] så sänks er handling och Han vredgas över er och drabbar er med en låga av eld och koppar; sannerligen är er Herre på vakt.

O folk, sannerligen kommer det efter mig finnas imamer (ledare) som kallar till elden och på domedagen kommer dem inte undsättas.

O folk, sannerligen är Gud och jag frånsägande [övergeende] av dem.

O folk, sannerligen är dem och deras hjälpare och efterföljare och följeslagare [parti] i den lägsta botten av elden och verkligen är värst boningen av de högfärdiga. Förvisso är dem ashab as-sahifa (de som skrev en invändning) så låt varje en av er titta i sin sahifa!!

O folk, sannerligen lämnar jag det en Imamat (ledarskap) och arv efter mig till domens dag, och jag har förmedlat vad jag befallts till att kungöra som en hujja (argument och bevis) över varje närvarande och frånvarande och över varje en utav de som bevittnat eller inte bevittnat, fötts eller inte fötts, så låt den närvarande meddela [föra det vidare till] den frånvarande och fadern [meddela] sonen till domens dag.

Och de kommer att låta imamat efter mig bli kungadöme [maktbaserad ärvande av tronen] och beslagtagande; O förvisso har Gud förbannat de beslagtagande som beslagtagit, och då fäller Han över er ni människor och djinn vad Han fäller och sänder över er lågor av eld och koppar så ni inte räddas.

O folk, förvisso Gud – Ärad och Praktfull äro Han – är inte lämnande av er över vad ni är på [av tillstånd och spår] tills urskiljs khabith (fördärvade) från tayyeb (goda och rättfärdiga), och ej var Gud att visa er [låta er åse] ghayb (det fördolda).

O folk, förvisso är inte utav by utom att Gud utplånar den med dess förnekande innan domedagen och låter mäktigas över den Imam Mahdi och Gud är sannfärdigande [förverkligande] Sitt löfte.

O folk, har vilsefarit innan er de flesta av de första [föregångna förnekare], och vid Gud har Gud utplånat de föregångna, och Han utplånar de sist [kommande förnekare]. Gud den upphöjde sade: ’har VI inte utplånat de första [föregångna förnekarna], sedan låter de efterföljas av de sista [kommande förnekare]; så gör VI med de brottsliga; ve på den dagen över de ljugande [oärliga].’

O folk, sannerligen har Gud befallt mig och hämmat [avhållit] mig, och jag har befallt Ali och hämmat [avhållit] honom med Hans [Guds] befallning. Så kunskapen av befallning och hämmande är hos honom [Ali], så hörsamma hans befallning, och lyd honom ni vägleds, och upphör [avhåll] med hans hämmande [avhållande] ni frälses, och vandra till hans mål och låt ej splittra er vägarna från hans väg.

O folk, jag är sirat-Allah-al-mostaqim (Guds raka stig) som Han befallt er att följa; sedan Ali efter mig; sedan mina söner från hans avkomma Imamerna av vägledning, de vägleder till haqq (rätt och sanning) och med den regerar [styr och agerar].”

Sedan reciterade Profeten(S) [surah al-Fatiha]: ”’I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn * All tacksamhet och lovprisande hör till Gud världarnas Herre…’” … till surahs slut sedan sade:

”I [gällande avseendes] mig den nedsänts och i [gällande avseendes] dem vid Gud den nedsänts, och till dem omfattade och endast dem specificerade; de är Guds Awliya (förtrogna vänner – dem man tar efter och följer) över vilka inte skys rädsla och ej sorgsnas dem; sannerligen är hizb-Allah [Guds parti] dem segrande. Förvisso är deras fiender de enfaldiga förvillade bröder av djävular inspirerar en del av dem till andra delen [varandra] det prydda [tomma] av förvillande tal.

Förvisso är deras awliya’ (vänner och efterföljare) de vilka Gud nämner i Sin bok, så Han –Ärad och Praktfull äro Han – sade: ’du finner inte ett folk [skara] som tror på Gud och den sista dagen [domedagen] som [känner tycke för] tycker om den som bestrider Gud och Hans Sändebud och [det gäller även] om de [bestridande] är deras fäder eller deras söner eller deras bröder eller deras släkte; dessa föreskrev Han i deras hjärtan tron’” … till slutet av versen.

”Förvisso är deras awliya’ (vänner) de troende som Gud – Ärad och Praktfull äro Han – beskrivit så sade: ’de som antagit tron och inte beklätt [täckt] sin tro med förtryck; för dessa är säkerheten och de är vägledda.’ ’förvisso är sannerligen deras awliya’ (vänner) de vilka antagit tron och ej tvivlat [tvekat].’

Förvisso är deras awliya’ de vilka inträder paradiset med frid säkrade [tryggade], går dem till mötes [tar emot och välkomnar dem] änglarna med hälsningar sägandes: salam-on-alaykum [frid vare över er] gott för er [raffinerade ni blivit] så inträd den förevigade.

Förvisso sannerligen för deras awliya’ är paradiset; skänks rizq [försörjs] i den utan mått [bortom räknande obegränsat].

Förvisso sannerligen är deras fiender de vilka införs [instiger helvets-] lågorna.

Förvisso sannerligen är deras fiender de vilka hör för helvetet [högljutt] inandning och den kokar och dem ser för den utandning.

Förvisso sannerligen är deras fiender de vilka Gud sade i [gällande] dem: ’varje gång inträdde ett folk [skara] förbannade dem sin syster [-skara].’

Förvisso sannerligen är deras fiender de om vilka Gud – Ärad och Praktfull äro Han – sade: ’varje gång kastades i den en klunga [gäng] frågade dem dess [helvetets] väktare: hade inte kommit er en varnare?! De sade: helt visst [ja], hade kommit oss varnare så vi förnekade och sa: ej har nedsänt Gud utav något utan ni är i stor förvillelse’ till Hans ord: ’sannerligen så är fjärmande för de [-folken] tillhörande [helvets-] lågorna.’

Förvisso sannerligen är deras awliya’ de vilka fruktar sin Herre i ghayb (fördolda), för dem är förlåtelse och belöning stor.

O folk, [långt] åtskiljd mellan [helvets-] lågorna och stora belöningen.

O folk, vår fiende är den som Gud klandrat och förbannat, och vår wali (vän och följe) alla som Gud prisat och omtyckt [älskar].

O folk, förvisso och sannerligen är jag an-nathir (varnaren) och Ali al-bashir (glada nyhetsbringaren).

O folk, förvisso och sannerligen är jag förvarnaren och Ali vägvisaren.

O folk, förvisso och sannerligen är jag profet och Ali min wasi (förtrogne efterlämnade [omhändertagande efter mig]).

O folk, förvisso och sannerligen är jag sändebud och Ali Imamen (ledaren) och wasi (den förtrogne efterlämnade) efter mig, och Imamerna efter honom är hans söner.

Förvisso och sannerligen är jag deras far och de utträder från hans avkomma.

Sannerligen är sigillet [sista slutförande] av Imamerna(A) utav oss al-Qa’im al-Mahdi.

Sannerligen är han den uppenbare över religionen.

Sannerligen är han den vedergällande av förtryckare.

Sannerligen är han erövraren av fästningar och dess ödeläggare.

Sannerligen är han besegrande varje stam av de av shirk (otrogna) och vägledandes dem.

Sannerligen är han uträttaren av varje [spillt] blod av Guds vänner.

Sannerligen är han hjälparen av Guds religion.

Sannerligen är han den tagandes fulla bägare från ett djupt hav.

Sannerligen är han den välgörande mot varje ärad enligt dess ära och varje ignorant enligt dess ignorans.

Sannerligen är han Guds bästa och utvalde.

Sannerligen är han ärvaren av varje kunskap och omfattaren av varje förståelse.

Sannerligen är han meddelaren från sin Herre den ärade den prisade och upprättaren av Hans versers sak.

Sannerligen är han den upphöjde den stadige.

Sannerligen är han den befogenheten lämnats till.

Sannerligen är han den som de som föregått från [föregångna] sekler förkunnat om goda nyheten av hans ankomst.

Sannerligen är han den bevarade hujja (bevis och argumentet) och ingen hujja finns efter honom och ingen haqq (rätt och sanning) utom med honom och inget ljus utom hos honom.

Sannerligen är ingen besegrare av honom och ingen hjälps mot honom.

Sannerligen är han Guds wali (förmyndare) i Hans jord, och Hans domare bland Hans skapelser, och Hans förtrogne i Hans fördolda och uppenbara.

O folk, sannerligen har jag kungjort för er och fått er att förstå [begripa], och denna Ali får er att förstå efter mig.

Förvisso och sannerligen vid avslutandet av min khutba (tal) kallar [inbjuder] jag er till handskakande med mig över hans bay’a (svärande av trohetsed) och erkännande av honom, sedan handskakande med honom efter mig.

Förvisso och sannerligen har jag gjort bay’a [avlagt och svurit trohetsed] till Gud och Ali har gjort bay’a med mig; och jag tar er till bay’a med honom från [å vägnar av] Gud – Ärad och Praktfull äro Han; ’sannerligen de vilka gör bay’a med dig sannerligen gör dem bay’a med Gud; Guds hand [makt] är över deras händer. Så den som frånvänder [överger och sviker] så sannerligen frånvänder [sviker] över sig själv, och den som är trogen med vad han avgett [av löfte och hedersord] till Gud så kommer Han inhämta [skänka] dem mäkta belöning.’

O folk, förvisso är Hajj (obligatorisk pilgrimsförd) och Umra (rekommenderad pilgrimsfärd) utav Guds symboler ’så den som utöver Hajj [färdas pilgrimsfärden till] Huset eller gör Umra så är det inte förebrått över den att rotera kring [vandra mellan]dem.’

O folk, vallfärdas till Huset, så, inte inträdde den något hushåll utan att de berikas och glädjas, och ej avvek från den utan att de kapades [blev utan dess förmåner] och nödställdes [fattigades].

O folk, ej stod i ställningen en troende utan att Gud förlät för honom vad som föregått utav hans synd till den tiden hans, så om [då] hans Hajj är över återupptog han handlandet.

O folk, hujjaj [de som går till Hajj] är bistådda och deras utgifter gäldas [inbesparas] över dem och Gud låter inte gå förlorad belöningen av de välgörande.

O folk, vallfärdas till Huset med fulländningen av religionen och förståelse [lärande] av den, och återvänd inte från skådeplatserna utom med tawba (uppriktigt ångerfullhet och ombedjande om Guds förlåtelse) och frånskiljande [från synder].

O folk, upprätta salat (bönen) och utge zakat (religiös skatt) så som befallt er Gud – Ärad och Praktfull äro Han, så om tiden blir lång över er så ni tillkortakommer [brister] eller glömmer så är Ali er Wali (vän och ledare) och förevisande för er, som Gud – Ärad och Praktfull äro Han – utsett [fastställt i ställning och tillsatt] för er efter mig som Sin skapelses säkerhet [förtrogne pålitlige]. Sannerligen är han utav mig och jag utav honom, och han och den som följer från min ätt meddelar er om vad ni frågar om och förevisar [förtydligar] för er vad ni inte har kunskap om [känner till].

Förvisso sannerligen är halal (Guds tillåtna) och haram (Guds förbjudna) mer än att jag ska beräkna och tillkännage [ge kunskap om] för er så jag befaller till halal och hämmar från haram i en enda ställning; så jag har befallts att ta bay’a (trohetsed) från er och avtal för er med accepterandet av vad jag kommit med från Gud – Ärad och Praktfull äro Han – i [gällande avseendes] Ali Amir al-Mo’menin och Awsiya’ [plural av wasi (förtrogne efterlämnade [omhändertagande av allt efter mig])] efter honom, vilka är utav mig och utav honom; Imamat (ledarskap) i dem upprättad, dess sigill al-Mahdi till dagen då han möter Gud som föreskriver [reglerar] och fastställer.

O folk, och varje halal jag lett er till och varje haram jag hämmat från så sannerligen tillbakavänder jag inte från det och inte utbyter [ändrar] jag. Förvisso så hågkom detta och bevara det [lägg det på minnet och följ] och tillråd [förorda] varandra till det, och byt inte det och ändra inte det.

Förvisso och sannerligen upprepar jag ordet: förvisso så upprätta salat och utge zakat och påbjud det goda och hämma från det onda.

Förvisso och sannerligen är huvudet av amr bi al-ma’roof wa nahy an al-munkar (påbjudande av det goda och hämmande från det onda) att ni slutar vid [når och kommer till och sätter punkt] mitt ord och kungör [meddelar] den som inte närvarat och påbjuder denne dess accepterande från mig [å mina vägnar] och hämmar denne från dess motstridande; så sannerligen är det en befallning från Gud – Ärad och Praktfull äro Han – och från mig. Och ingen påbjudande av det goda och hämmande av det onda utom tillsammans med Imam ma’soom (felfri ledare).

O folk, Koranen tillkännager till er att sannerligen Imamerna efter honom är hans söner, och jag har tillkännagett till er att de sannerligen är från mig och från honom, där Gud säger i Sin Bok: ’och Han lät det vara ett ord bevarat [rådande] i hans efterkomma [börd]’ och jag säger: ’aldrig villfar ni om ni griper fast i dem.’

O folk, [ta till] taqwa (gudfruktighet och fromhet), taqwa; och var varse [sky] timmen [tiden då domedagen inleds] så som Gud – Ärad och Praktfull äro Han – sade: ’sannerligen är [jord-] skakandet av timmen något mäkta [stort].’ Hågkom döden och återuppståndelsen [domedagen] och räkenskapen och vågen och domen mellan händerna [inför Allmakten] av världarnas Herre och belöningen och straffet; så den som kommer med välgärningen belönas för den och den som kommer med illgärningen så finns ej för honom i paradisen någon andel.

O folk, ni är fler än att skaka hand med mig med ett handslag samtidigt, och Gud den Ärade den Prisade har befallt mig att ta från era tungor bekännelsen om det jag förbundit för Ali Amir al-mo’menin, och för de som kommer efter honom utav Imamer från mig och honom; för vad jag förkunnat för er att min ätt är från hans avkomma. Så säg alla tillsammans: ’vi hörsammar, lyder, godtar, efterföljer det du förkunnat från vår Herre och din Herre i fråga om vår Imam Ali Amir al-mo’menin och de födda från hans avkomma av Imamerna; vi ingår bay’a [svär dig trohetsed] över detta med våra hjärtan och våra nafs (jag) och våra tungor och våra händer; på detta lever vi och på detta dör vi och på detta återuppbringas vi; och vi ändrar inte och byter inte, och tvivlar inte och vi förnekar inte och vi ifrågasätter inte, och vi backar inte från denna ’ahd (löftet och utfästelsen) och vi bryter [sviker] inte förbindelsen; du har tillrått [uppmanat] oss med Guds råd om Ali Amir al-mo’menin och Imamerna som du benämnt från din ätt från hans söner efter honom, Hassan och Hossein och de Gud utser efter dem; så ’ahden (löftet och utfästelsen) och förbindelsen för dem är antagen från oss, från våra hjärtan och våra tungor och våra samveten [inre] och våra händer; den som når det, via sin hand, och annars så har bekänt med sin tunga, och vi söker inte att ändra detta och må Gud inte se från oss ändring; vi uträttar [når med] detta från dig till den nära och avlägsne utav våra barn och våra släkt, och vi håller Gud vittne om detta och Gud är tillräcklig vittne och du är vittne över oss med detta!’

O folk, vad säger ni? Förvisso hör Gud varje ljud och hemligheten av varje nafs (jag), ’så den som vägleds [vägleds] så för sig själv [till egen fördel] och den som villfar så sannerligen förvillar så mot sig själv [till egen nackdel]’, och den som ingår bay’a (svär trohetsed) så ingår den bay’a med Gud, ’Guds hand är över deras händer’ [den heliga Koranen 48:10].

O folk, så ingå bay’a med (svär trohetsed till) Gud och ingå bay’a med mig och ingå bay’a med Ali Amir al-mo’menin och Hassan och Hossein och Imamerna av dem i dunya (denna värld) och akhira (nästa värld) ett befäst ord. Gud förintar den som förråder och välsignar den som förblir trofast, ’och den som bryter så [bryter] den mot sig själv [till egen nackdel] och den förblir trofast med vad han ingått ’ahd (löfte) med Gud över så kommer Han [Gud] bringa honom en stor belöning’ [den heliga Koranen 48:10].

O folk, säg vad jag sagt till er och hälsa salam (fridshälsning) till Ali med [titeln] Mästaren av de troende, och säg: ’vi hörsammar och vi lyder, vi söker Din förlåtelse O vår Herre och till Dig leder vägen’ [den heliga Koranen 2:285] och säg: ’all lovprisande och tacksamhet hör till Gud som vägledde oss till detta och vi skulle inte ha vägletts om inte Gud väglett oss’ [den heliga Koranen 7:43].

O folk, sannerligen är dygderna av Ali ibn Abi Talib hos Gud den Ärade den Prisade – och som Han har nedsänt dem i Koranen – fler än att jag ska uppräkna dem i ett tillfälle, så den som berättar för er om dem och känner dem så tro på honom.

O folk, den som lyder Gud och Hans Sändebud och Ali och Imamerna vilka jag nämnt så har den segrat en stor seger.

O folk, de skyndande till att ingå bay’a med honom och efterfölja honom och hälsa salam (fridshälsningen) på honom med [titeln] Mästaren av de troende är de segrande i paradisen av välsignelser.

O folk, säg vad som Gud blir belåten med över er utav tal; för om ni förnekar tron, ni och alla som är på jorden allihop så skadar det aldrig Gud med något. O Allah, förlåt för de troende med vad jag uträttat och befallt och vredgas över de förnekande de icke-troende, och all lovprisande och tacksamhet hör till Gud världarnas Herre.”

………………………..

För källor se boken al-Ghadir av Allamah Amini där över hundra sunni-källor och närmare hundra shia-källor för denna khutba!

Profeten(S) är övertydlig i sin Khutba; arabiskan är inte den allra mest avancerade utan vemsomhelst kan enkelt förstå det som sägs; Profeten(S) säger samma innebörd flera gånger om med olika formuleringar på ett sätt så att det inte återstår tvivel eller tveksamhet om vad han kan ha menat; Profeten(S) lägger grunden för sina ord och anger alla händelser och meriter som alla känner till och erkänner för Imam Ali(A); och Profeten(S) upprepar om och om Imamens(A) namn, och säger Ali(A), och vidare understryker med att säga ”denna Ali”, och sen betonar med att säga ”Ali ibn Abi Talib”, och som om allt det inte är nog så säger han ”den här Ali vars hand jag håller i min och vars arm jag lyft upp…” så han använder alla medel för att undanröja allt som kan användas som tveksamhet och ursäkt till att förneka det som sägs; dessutom styrker Profetens(S) sina ord med Koraniska verser och upprepade gånger betonar att det är Gud som befallt honom till detta och varnar för vad förnekelsen och att gå mot Gud innebär och likställer förnekandet av Imam Alis(A) Imamat och wilayat (förmyndarskap) över ummah med att förneka hela tron. Klarare än så här blir det inte!

Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud som låtit oss vara av de som [griper tag] hållit fast vid wilayat (förmyndarskapet) av Amir al-Moimenin Imam Ali(A) och de felfria Imamerna!