Jamalslaget (Kamelslaget)

En armé marscherade till Basra, Irak. De avvisade härskaren, skar av hans skägg och de stal även statskassan. Imam Ali(A) begav sig till Basra för att uppmana folket att kämpa tillsammans mot rebellerna. Kufas guvernör [som hade blivit utnämnd av Uthman] var Abu Musa Ash’ari, som försökte få folk mot Imam Ali(A) i olydnad.
Malik Ashtar(RA) var en modig och stabil man. Han insåg att folket i Kufa alltid hade givit sitt stöd till Imam Ali(A), och han visste att endast Abu Musa gick emot dem. Malik(RA) anlände till Kufa och började uppmana folket att följa honom. En mindre armé lydde honom, så han kunde angripa härskarens palats.

Han beordrade också vakterna att lämna palatset. Under den tiden var Abu Musa Ash’ari i moskén och bad folk att stanna i sina hus och inte lyda Imam Alis(A) order. Vakterna anlände och sade att Malik Ashtar(RA) hade ockuperat palatset. Abu Musa Ash’ari bad Malik om ett dygns tid för att kunna lämna Kufa. Malik(RA) accepterade det.

Samma dag skyndade sig Malik(RA) till moskén för att uppmuntra folk att stödja Imam Ali(A), och just därför kunde Malik(RA bilda en stor armé. Armén innehöll mer än artontusen soldater. Imam Hasan(A), Imam Alis(A) son, ledde niotusen soldater.

Imam Ali(A) ledde armén till Basra, där han mötte Aisha med sin armé. Ledarskapet i Aishas armé bestod utav Talha, Zubayr och Marwan.
Aishas armé började attacken. De besköt Imam Alis(A) armé med pilar och ett flertal soldater dödades medan andra sårades. Imam Alis(A) armé gav tillbaka lika mycket, men han stoppade de och sade: ”Vem kan ta denna heliga Koran och gå till de och anhålla om eldupphör? De kommer säkerligen att döda honom.”
En ung man sade: ”O, Amir al-Mo’menin, må mitt liv offras för dig, jag tar på mig ansvaret.” Han begav sig ensam bort till Aishas armé och höjde den heliga Koranen med sina händer. Aisha beordrade de att beskjuta honom med pilar, så de sköt på honom och han föll ned till marken och dog en martyrs död.

Under dessa stunder, höjde Imam Ali(A) sina händer mot himlen. Han bad till Allah(SWT) att bevilja de seger.
Då beordrade Imam Ali(A) sina soldater att inleda en allmän attack. Malik(RA) krigade, och stred magnifikt i sin tapperhet. Det förekom mycket intensiva strider runtom kamelen [som Aisha satt på]. Imam Ali(A) insåg att genom att döda kamelen skulle kriget mellan de två upphöra.
Efter våldsamma strider, lyckades Imam Alis(A) armé med att döda kamelen som Aisha satt på så att deras motståndare hamnade i låg stridsanda och de började fly från slagfältet. Imam Ali(A) beordrade sina soldater att sluta kriga. Och han beordrade de att behandla Aisha vänligt och föra henne tillbaka till Medina.

Under vanliga dagar såg han ut som en fattig man. Han bar på en simpel klädsel, vandrade ödmjukt vilket ledde till att många misslyckades i att känna igen honom. En dag då Malik Ashtar(RA) promenerade på en gata satt det en dumdristig person där som åt dadlar och slängde stenar. När Malik Ashtar(RA) passerade förbi honom slängde han en sten på honom, och började att skratta åt honom. En som bevittnade det hela gick fram till den hånskrattande och frågade ”Vad har du för dig? Vet du vem det där är?”
Svaret var nej och frågade sedan han om hans identitet. ”Han är Malik Ashtar” svarade den varnande mannen, ”överstelöjtnant i Imam Alis(A) armé!”

Malik Ashtar(RA) promenerade vidare. Han gav inte den dumdristiga personen någon uppmärksamhet. Istället mindes han sig hur polyteisterna behandlade Profeten Mohammad(S) i Mecka. De kastade jord, stenar och smuts på honom men ändå höll han sin tystnad. Malik Ashtar(RA) steg in i en moské. Han åkallade och bad Allah(SWT) att förlåta den dumdristiga personen.
Den unge mannen sprang kvickt in i moskén och bad Malik Ashtar(RA) om förlåtelse. Han kramade om honom bedjandes om förlåtelse sägandes: ”Jag var dum mot dig, men var snäll och acceptera min vädjan och förlåt mig.” Malik Ashtar(RA) tittade på honom med ett leende på läpparna sade: ”Min broder, oroa dig inte. Vid Allah(SWT), jag steg in i moskén för att be om förlåtelse för dig.”