1. ”Den som har utsett sig själv som en Imam (ledare) över folket måste börja med att lära sig själv innan han lär andra. Hans utlärning av andra måste inledas med att han själv föregår med ett gott exempel istället för att bara yttra det med ord, för den som börjar med att lära sig och utbilda sig själv är mer värd respekt än den som utbildar och lär andra.”

2. ”Era angelägenheter med att utveckla landet bör vara större än er angelägenhet om att samla in skatter, för det sistnämnda kan endast samlas in genom utveckling; medan den som söker intäkter utan utveckling förgör både landet och människorna.”

3. ”Sök sällskap med de lärda och visa i sökandet efter lösningar till era länders problem och ert folks rättfärdighet”.

4. ”Inget gott kan komma ifrån att man är tyst gentemot regeringen eller att man talar utav ignorans.”

5. ”De rättfärdiga är dygdiga män, vars logik är rättfram, vars kläder är oskrytsamma, vars väg är anspråkslös, vars handlingar är många och som inte påverkas av svårigheter.”

6. ”Välj de bästa bland ert folk för att administrera rättvisa bland er. Välj en som inte ger upp väldigt lätt, som inte rubbas av fientligheter, en som inte insisterar i att begå felaktiga handlingar, som inte kommer att tveka för att främja rätt så fort han får reda på det, någon vars hjärta känner ingen girighet, någon som inte kommer vara nöjd med ett minimum av förklaring utan söker maximum av förståelse, som kommer att vara den mest stabila när tvivel är framme, som kommer att vara den mest tåliga i att rätta opponenten, den mest tålmodiga i att främja sanningen, den mest stränga i att ge utslag av domen, någon som är opåverkad av smicker och inte svajar med frestelse och dessa är väldigt få.”

Länk till rapporten: http://www.miftah.org/Doc/Reports/CompleteEnglish.pdf

Ruta 5.6 på sidan 82 (sidan 96 på PDF) och ruta7.3 på sidan 107 (119 på PDF).